Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den föregående föreläsningen framhöll jag, att
allmängiltiga estetiska omdömen äro möjliga, ehuru
det ser ut som om de icke vore det. Enhvar har
ju sin smak, enligt hvad ett ordspråk förmäler och
erfarenheten bekräftar. Ett annat ordspråk säger,
att om tycke och smak kan icke disputeras, och
detta innebär ju också en sanning, ehuru den är
relativ, och ehuru det knappt finns något, hvarom
så mycket disputeras som om tycke och smak.
Vi stå här inför ett dilemma.
Jag omtalade den grekiske filosofen Protagoras,
som betviflade, att det finnes allmängiltiga sanningar,
allmängiltiga omdömen af hvad slag de vara må.
Hvarje människa är måttstocken för sin värld, sade
han. I enlighet därmed skulle den enes omdöme i
estetiska ting ha alldeles samma värde som den
andres. Den ene är lika berättigad som den andre
att göra sin känsla och sitt känsloomdöme till
skönhetens mått.
Om Protagoras har rätt, så kan allt hvad
konstkritik heter genast taga afsked och rangera sig bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
