Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cartes såg endast automatism och död, och en på
erfarenheten byggd filosofi gör det likaledes.
Måhända kan man fördenskull få hoppas, att en tid
skall komma, som ger rätt åt följande ord af en
svensk vetenskapsman, som icke länge sedan yttrat
följande: »Hvarför skall hon finnas i lefvande Guds
värld, denna motsats mellan död och lif? Det är
redan fullt antagligt, att hon skall af framtidens
undervisning bortkastas såsom ett obehöfligt stöd för
våra lärosyften. Lifvet skall fullkomligt besegra
döden, i det att begreppet lif uppfattas som en
egenskap i allt. Och de kvarstående bestämningarna
»organisk» och »oorganisk» natur skola jämkas
därhän, att de icke längre bilda en skilnad mellan
lefvande och liflöst, utan endast mellan olika slag af
lifskraft. Det skall då endast talas om organiskt och
oorganiskt lif.»
Jag har med hvad jag nu sagt velat påpeka två
omständigheter: 1) att en sammansmältning af den
religiösa känslan med den estetiska vid betraktandet
af naturen var i den antika världen vanlig och gjorde
sig äfven hos folkets massa gällande, hvilket
numera knappast torde vara förhållandet; 2) men att
på samma gång man ej får skrifva den något olika
stämningen i naturuppfattningen hos de antika folken
och de moderna på någon genom den allmänna
utvecklingsprocessen vållad och djupt ingripande
förvandling af vårt släktes estetiska organisation. Den
religiösa känslans sammansmältning med den
estetiska naturuppfattningen är möjlig och verklig, om
än icke så vanlig, än i dag. Den har till och med,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
