Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljusets in i ögat fortplantade eterdallringar: det ena
slaget förmedlar intrycket af rödt, det andra af grönt,
det tredje af violett. Rödt, grönt och violett skulle
enligt denna hypotes vara de tre primär-färgerna;
orange, gult och blått skulle vara kombinationer af
dem. Konstteorien åter uppställer sedan gammalt
och vidhåller af praktiska skäl en annan indelning.
Enligt henne äro rödt, gult och blått, således
hvar-annan af regnbågens och prismats hufvudfärger,
primära färger; medan de andra, nämligen orange,
grönt och violett äro sekundära hufvudfärger. Denna
teori stöder sig härvid därpå, att man omöjligen
genom att blanda andra färger kan åstadkomma
vare sig rödt eller gult eller blått; medan de tre
andra hufvudfärgerna kunna åstadkommas medels
blandning. Orange, som i färgkretsen står mellan
rödt och gult, är en blandning af dessa båda. Grönt
är en blandning af gult och blått; violett är en
blandning af blått och rödt. Således: tre primära,
ursprungliga hufvudfärger: rödt, gult, blått; och
alternerande med dem: tre sekundära, afledda eller
blandade hufvudfärger: orange, grönt, violett.
Mellan dessa primära och sekundära
hufvudfärger äga nu vissa förhållanden rum, som äro af
ingripande betydelse i estetiskt afseende. Hvar och
en af dem kan, utan att förlora sin karakter af färg
i fysikalisk mening, blandas med hvilken annan
hufvudfärg som helst, med undantag för en enda,
nämligen den, som står midt emot honom i
färgkretsen. Blandas han med den, förlora de båda
sina karakterer af hufvudfärger eller spektralfärger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
