- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
178

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fördenskull, att det lika väl gifves en positiv lust
som en positiv olust; men han tillägger, att de
positiva njutningarna äro få och fylla endast några
flyktiga minuter i människolifvet. Olusten och smärtan
äro ofantligt öfvervägande och måste enligt
Hart-mann nödvändigt vara det, emedan själfva
medvetandet hos människan och djuren tändes och näres
genom känslor af olust och smärta. Funnes inga
sådana, skulle intet medvetande vara till. På samma
sätt som bäcken går sin jämna gång utan hvirflar,
där icke stenar eller andra hinder möta honom, på
samma sätt skulle ett lif af idel tillfredsställelse, ett
lif, där intet motstånd mötte den blinda viljekraften,
förlöpa lika opåaktadt af oss själfva och lika
oreflekteradt som den normala ohämmade
andnings-processen gör det hos oss. Hartmann öfvergår
därefter till att ur erfarenheten styrka sin åsikt, att
tillvarons elände öfverväger tillvarons lycka.

Hälsa, ungdom, frihet och bärgning räknas med
skäl till det bästa lif vet bjuder oss, och likväl
innebära de, säger Hartmann i likhet med Schopenhauer,
ingen lycka eller glädje i och för sig; de stå helt
enkelt på nollpunkten af det mänskliga känslolifvets
skala. De betyda ingenting annat än frånvaro af
sjukdom, ålderdom, träldom och nöd. I fråga om
hälsan är detta själfklart. Endast den nervsjuke
känner omedelbart, att han har nerver; endast den
ögon-sjuke förnimmer omedelbart, att han har ögon. Den
fullkomligt friska människan märker endast genom
synen och den yttre känseln, att hon har en kropp.
Med friheten är det på samma sätt. När någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free