Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-däremot-]{+
däremot+} icke uppmärksamme på skådespelets gång, utan finna det tråkigt, så fördela vi likgiltigt vår uppmärksamhet på allt, som finns och sker omkring oss, de medvetna förnimmelsernas antal växer sålunda mycket, och tiden synes oss längre. Nu har den blinde vida färre förnimmelser på [-sekunden+} än
den seende; ty från den förres värld bortfalla ju alla synintryck, och
han måste
dessutom med spänd uppmärksamhet följa sina känselförnimmelser, framför allt då han går en väg eller trefvar på föremål, som
äro honom mindre kända. Häraf följer, att hvarje bråkdel af en sekund blir för honom kortare än för den
seende, och då han
nu mäter hvarje afstånd mellan två punkter i rummet efter sin subjektiva tidsuppfattning, måste också dessa afstånd förekomma honom kortare och
således äfven alla föremål förekomma honom mindre än de förekomma
den
seende. Att så också i
verkligheten förhåller sig känner man genom utsagor af blindfödde, som
opererats och
blifvit seende. De förvåna
sig
alltid öfver de sedda föremålens storlek.
Genom att
betänka huru den blindfödde går till väga kunna vi lättast föreställa oss hvilket ofantligt inflytande själen utöfvar vid uppbyggandet af
vår värld. Sinnena lämna byggnadsmaterialet; själens omdömesförmåga och
slutledningskonst hopfogar dem,
dock efter gifna tecken, till ett
helt. Så hopfogar
den
blinde medelst omdöme och slutledning sina känselnervförnimmelser till en
visserligen mycket bristfällig och
inskränkt, men likväl sammanhängande bild af den värld, som omger honom, och
han full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
