- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
42

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än nedslagna, än upprörda tillstånd ingen annan än
tillfällig opasslighet... och kanske var det en
symptom af denna, att hon hastigt rodnade, då hennes dotter,
en vacker flicka af fem års ålder, med barnslig
nyfikenhet närmade sig Yanloo och denne upplyfte henne
och kysste hennes panna.

Rummet näst intill det, hvaruti de gifta
damerna befunno sig, var ett litet kabinett, i ett hörn af
hvilket tvenne äldre män sutto, inbegripna i ett lifligt
samtal. Den ene var lagmannen friherre Johan
Skyt-te och den andre församlingens kyrkoherde pastor
Su-enonius. Lagmain Skyttes anletsdrag hade vid närmare
granskning någon likhet med brodern riksrådets, men en
alldeles motsatt karakter och betydligt olika själsförmö
-genheter hade på detsamma under tidernas lopp
tryckt en så olika stämpel, att slägttycket nästan var
ut-plånadt. Lagmannens utseende vittnade om en
sträf-het i lynnet, som gränsade till känslolöshet, om
måttlig intelligens, men om fasthet och redbarhet. Hade ej
denna sednare egenskap framlyst ihaus drag, skulle de
varit obehagliga och frånstötande. Han var känd som
god hushållare, sträng och rättvis husbonde och
domare, och framför allt såsom from kristen. Han
försummade aldrig kyrkan, och hvarje söndagsafton
höll desutom kyrkoherden Suenonius bön och predikan
i hans hus inför familjen och gårdens folk. Hans
förtrognaste vän var samme prestman. Det samtal,
de nu förde, stördes synbarligen af Vanloos och
riksrådets grannskap. Suenonius fäste på begge en mörk
blick, skakade på hufVudet och sänkte sin röst till en
hviskande ton. Vanloo var nämligen, såsom
Holländare, sannolikt af kalvinistisk trosbekännelse, och det
verldsligt sinnade riksrådet, som i hemlighet
misstänktes för mycket lösa åsigter i religionen,
betraktades såväl af brodern som af kyrkoherden nästan som
Antikrist.

Vanloo märkte, att hans närvaro störde
samtalet, och aflägsnade sig till de öfriga rummen, der de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free