Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga stoderna, hvilkas förstöring kunde öfvervakas.
Af dem, som förvarades i privathusen, var det nog
möjligt att undangömma och rädda en och annan,
om ej af pietet mot tyrannens minne, så dock,
emedan en sådan bild vardt dyrbarare för samlare, ju
svårare det vore att öfverkomma den. Bilderna af
den ädle kejsar Marcus Aurelius rönte ett alldeies
motsatt öde. De bevarades öfver hela den romerska
världen med största pietet och mångfaldiggjordes
under århundraden därefter. I många familjer var hans
staty ett sekel efter hans död uppställd bland
hus-gudarne och åtnjöt en uppriktig dyrkan äfven af de
upplyste, om ej som en gud, så dock som en heros,
förtjänt af detta namn, emedan han varit den
dyg-digaste af människor.
Skulpturens religiösa betydelse torde jag icke
behöfva påpeka, då vi veta, att alla tempel måste
hafva sin gudabild, och att många af de härligaste
grekiska mästerverken voro bilder af gudar och
gudinnor, framställda i en skönhet af högsta möjliga
idealitet.
Konsten hos kejsartidens romare var ett medel
till lefnadsnjutningens förfining, ett medel till
förevigande af minnet utaf personer och händelser samt
ett medel i religionens tjänst. Konsten som
själf-ändamål kände romarne icke; ehuru det ibland dem
fanns mänga som hade utbildat sig till fina
konstkännare, än flere som voro konstsamlare. Att de
erkände konsten som ett viktigt element i den
mänskliga kulturen framgår icke blott däraf, att de gåfvo
en plats åt Greklands store byggmästare, bildhuggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
