Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med sådana hypoteser, som jag nu här omtalat,
sökte man inom de bildade klasserna i den
grekiskromerska världen förklara sig myternas uppkomst.
Folkets massa förblef oberörd af dessa förklaringar.
Hon helt enkelt trodde på myterna såsom gudomliga
mysterier och såg i deras osammanhang endast ett
bevis på det mänskliga förståndets oförmåga att
intränga i dessa mysteriers djup.
Men öfver både folkhopen och öfver de bildade
klasserna stodo enskilde män, som satte lika litet
värde på folkets tro som på filosofiens hypoteser.
Desse män resonnerade på följande sätt.
Gudasagorna må hafva tillkommit huru som helst. Vi
fråga icke efter dessa hypoteser, och vi vilja icke
öka deras antal med nya. Hvad vi fästa oss vid
är något annat och viktigare. Det är, att sådana
dessa myter äro, utgöra de ett förfärligt hinder för
människosläktets upplysning, för förnuftets seger
öfver vidskepelse och vantro. Naturens bok ligger
öppen för oss med sina underbara, men helt visst
i grunden förnuftiga och sammanhängande
hemligheter. Men hvarför studera vi icke denna bok?
Hvarför gå vi icke med en frisk och oförvillad blick
till en utrannsakning af hennes icke diktade utan
i sanning gudomliga mysterier? Emedan vi allt
ifrån barndomen genom insupning af myternas af
ofömuftet förgiftade luft varda ur stånd därtill.
Naturen är en väfnad af orsaker och verkningar,
men myterna göra naturen till en tummelplats för
lidelsefulla och inskränkta gudars nycker. Så länge
Jupiter skockar molnen och slungar blixten, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
