Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beroende af det lefnadssätt han förer i sitt nuvarande.
Anmärkningsvärdt för det basilidiska systemet är,
att medan det, likasom alla gnostiska lärobyggnader,
ställer kunskapen (gnosis) högt öfver mängdens tro,
ställer det dock en genom kunskapen renad lefvande
tro högt öfver den teoretiska insikten. I det
valen-tinska systemet uppträder äfven världssjälen,
Aka-moth, som en eon.
Under denna min öfversikt af den märkvärdiga
idéströmning, som kallas gnosticism, har måhända
mer än en af mina åhörare kommit att tänka på
en man, som tillsvidare kan kallas den siste
gnosti-kern, en man som lefvat i vårt århundrade, son
af en svensk biskop och en af vårt lands störste
skalder, Erik Johan Stagnelius. De gnostiske
naza-reernas religionscodex, den s. k. Adamsboken,
ut-gifven af den bekante filologen professor Norberg
i Lund, hade fallit i Stagnelius’ händer och läsningen
af densamma synes alldeles hafva öfverväldigat
honom. Han grundade på densamma sin
världsuppfattning, sin filosofi, den genomträngde med sina tankar
hans lif*) och gaf hans diktande fantasi dess riktning
i åtskilliga skaldeverk, som han själf uppenbarligen
ansett som sina viktigaste och förnämsta. Efter
half-annat årtusen får gnosticismen individuelt lif än en
gång, en enda gång, och griper då den svenska
skaldelyran, för att gifva uttryck åt sin storartade
och djupsinnigt dystra, men likväl på det godas seger
*) Det kursiverade ordet finns ej i manuskriptet.
Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
