Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, grundade på de urgamla germaniska
rättsförhållandena.
Det måste medgifvas att detta såg i hög mån
oorganiskt ut och icke innebar ett löfte om långt
bestånd, allra minst i en tid, då massorna voro,
likasom sina andlige ledare, fullständigt under
väldet af den tanke, som ligger i uttrycket
»bekännelsens enhet», »kyrkans enhet». Men Theoderik
trodde, att en sådan statsorganisation likväl skulle
kunna bestå, om den uppfördes på välviljans,
rättvisans och billighetens grundval, och om den genom
själfva de välgärningar den sprede skulle öfvertyga
samtliga folkklasser om sin rättighet att vara till
och sin behöflighet för deras bästa. För att detta
skulle ske var det framför allt nödvändigt att de
nya institutionerna skulle iakttaga fullständig
opartiskhet mellan germaner och romare, att dessa senare
skulle skonas med afseende på sina lagar och
sedvänjor och få behålla dem okränkta, att de skulle
få åtnjuta fullständig frihet med afseende på sin
bekännelse och sin kult, att all den aktning, som deras
ärfda kultur förtjänte, skulle bevisas densamma, och
omsorg ägnas åt denna kulturs bevarande och
spridning äfven bland germanerna; att statens civila
ämbeten och värdigheter ända upp till de högsta, skulle
stå romarne öppna, ja företrädesvis öfverlåtas åt
romare såsom det mer administrativt inöfvade och
mer litterära samhällselementet, samt slutligen, att
noga skulle tillses, att den germaniska krigareklassen
icke utvecklade sig till en härsklysten och bördstolt
aristokrati, som genom sitt öfvermod kunde såra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
