Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämplad af ihärdighet och icke efterlämnade
skönjbara spår. Han öfverträffade emellertid i intellektuel
begåfning och intellektuelt intresse sina undersåtar
af romanogallisk börd och ådagalade därmed den
germaniska rasens duglighet i denna riktning.
Ger-maniska namn bära också nästan alla de män, som
under de närmast följande släktleden intill Karls egen
tid, verkade något i litteraturens och bildningens tjänst.
Romanogallerna, sedan de en gång blifvit beröfvade
sitt kulturarf från antiken, synas i själfva verket
ohjälpligare nedsjunkna i barbariet än deras
germa-niske besegrare och mindre i stånd att bryta väg
för en nybegynnande kultur.
År 781 firade Karl påskfesten i Rom, och påfven
Hadrianus döpte då hans son Pippin. På återvägen
sammanträffade han med angelsaksaren Alcuin, en
af tidens lärdaste män. Han hade redan vid ett
föregående tillfälle gjort dennes bekantskap, och Alcuin
hade fäst hans uppmärksamhet på storbeten i den
uppgift, som ligger i att sprida bildningens ljus öfver
världen. Att Alcuin i främsta rummet afsåg den
kyrkliga bildningen och ville råda bot på den
oerhörda okunnighet han påträffat hos det frankiska
prästerskapet ligger i tidens ande och sakens natur,
men på samma gång var för Alcuin denna kyrkliga
bildning tröskeln till en rent humanistisk sådan, och
det gamla Athen med sitt rika kulturlif sväfvade,
om än i dimmiga konturer, för hans syn. »Det beror
på dig», skref han en gång till Karl, »att förvandla
ditt Frankrike till kristenhetens Athen». Karl bad
Alcuin komma till hans hof och hjälpa honom med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
