Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade således ansett sig, efter kronans emottagande,
fullt berättigad att förfoga öfver henne såsom öfver
en åt sig och sin familj förvärfvad rätt. Då Karl
på detta sätt i sitt testamente förfogade öfver
kejsar-värdigheten, hade han icke dessförinnan förskaffat
sig påfvens samtycke. Ej heller inhämtades påfvens
bifall, då Ludvig på grund af detta testamente och
under de frankiske stormännens och prelaternas bifall
hyllades som kejsare. Detta är ganska märkligt, och
märkligheten ökas däraf, att ingen direkt protest
häremot afhördes från kyrkans öfverhufvud. Karl,
ehuru kyrkans vän och inom tillbörliga gränser nitisk
främjare af hennes intressen, hade aldrig tänkt sig
påfvedömet berättigadt att i politiska ting hafva en
afgörande stämma, och hans väldiga personlighet
hade hos alla klasser gifvit åt kejsarvärdigheten en
storhet, med hvilken hierarkien icke för ögonblicket
vågade mäta sig.
En indirekt protest afhördes dock från Rom.
Hvad påfven, utan att öppet uttala det, betraktade
som ett ingrepp i sina rättigheter med afseende på
kejsarvärdighetens förlänande, vedergällde han med
att göra ett ingrepp i de kejserliga rättigheterna.
Ett uppror, som lätt dämpades, hade efter Karls död
utbrutit i Rom mot hans skyddsling, påfven Leo III.
Påfven dömde upprorets tillfångatagna ledare till
döden. Men därtill hade han ingen juridisk
befogenhet. Den världsliga jurisdiktionen såväl i staden
Rom som i hela det västerländska riket tillhörde
kejsaren allena. Ludvig grep kraftigt in, för att
tillbakavisa detta påfvemaktens tilltag på det världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
