- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 5. Föreläsningar öfver medeltidens kulturhistoria (fortsättning) /
84

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dyker hans namn. Eusebius berättar där, att
Dionysius blef biskop i Athen, och en än senare
författare vill veta, att han led matyrdöden. På
femhundratalet voro skrifter, som troddes författade af
Dionysius areopagiten, spridda i byzantinska riket
och åberopades i en dogmatisk strid under kejsar
Justinianus. Kort tid därefter hade ryktet om dessa
skrifters tillvaro och en sväfvande föreställning om
deras innehåll kommit till Rom, där de ansågos äkta
och åberopades äfven af några bland påfvarne.

Det var dessa skrifter på grundtexten, som nu
öfverlämnades af Karl II åt Johannes Erigena alt
öfversättas- på latin, ett uppdrag, som denne
samvetsgrant och med varmaste intresse fullgjorde. När
påfven Nicolaus I erfor hvad som skett, beklagade
han sig hos Karl II däröfver, att öfversättningen icke,
innan den offentliggjordes, blifvit insänd till honom
och censurerad, och förmodligen på grund af detta
klagomål blef Erigena skild från lärareämbetet vid
hofskolan. Han vistades dock fortfarande vid det
frankiska hofvet och hade Karl II:s vänskap. Påfven
invände ej heller något mot öfversättningens innehåll,
kanske därför att föregående påfvar hade antagit
Dionysius areopagitens förmenta skrifter för äkta och
rätt-trogna. Både som äkta och som rättrogna betraktades
de också under medeltidens alla århundraden, ända
tills den store humanisten Laurentius Valla i femtonde
århundradet bevisade deras oäkta beskaffenhet.

Hvad rättrogenheten vidkommer, innehålla de
visserligen ingenting, som direkt springer i ögonen
som kätterskt, men deras uppenbarligen nyplatonska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/5/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free