Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos de hedniske germanerna, men de voro icke
släktmärken eller familjevapen, ehuru de dock kunde
anspela på den släkt som sköldens bärare tillhörde,
utan voro fritt valda af personerna, som nyttjade
dem. Dessa sköldemärken bestodo af kors, torn,
broar, stjärnor, blommor och hvarjehanda djur, såsom
lejon, björnar, örnar o. s. v., och genom giftermål
mellan familjer med olika sköldemärken uppkommo
sammansatta sådana, som hopställde de lierade
familjernas märken på olika fält inom samma sköld.
Hvarje släkt, som antagit ett vapenmärke ansåg detta
som sin egendom. Det uppkom därigenom en
särskild kunskapsgren, heraldiken eller le blason, såsom
fransmännen kallade den; särskilda domare eller
vapenkungar, rois cl’armes, tillsattes, för att hindra
usurpationer och upprätthålla deras rättigheter, som
ägde sköldemärken. Från skölden öfverflyttades
vapenmärket till borgmuren öfver porten, till möbler
och bonader och slutligen äfven till herrarnes och
damernas kläder, som kunde förete släktvapnet
in-väfdt, stickadt eller broderadt både på bröst och
rygg-
Det predikades väldigt af raunkarne mot all
denna grannlåt, men naturligtvis förgäfves. Man har
en predikan från 1200-talet af en då ryktbar
predikant Bertold, hvari han bland annat utropar till sina
åhörare: »I ären icke nöjda med att den allsmäktige
guden lämnat er valet fritt bland färgade tyger och
säger till eder: ’där ha’n I bruna, röda, blå, hvita,
gröna, gula och svarta tyger; ni må välja hvilket ni
behagar. Men nej, denna Guds godhet är eder icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
