Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flerestädes i byggnader, uppförda i Europa under
korstågsperioden. Särdeles talrika voro sådana
byggnader i Österrike, bland dem en capella speciosa,
uppförd på 1230-talet af hertig Leopold af Österrike
efter hans återkomst från det heliga landet. Äfven
i Preussen, särskildt i ordensborgarne därstädes, ha
förekommit anläggningar, som skulle erinra om Kristi
graf i Jerusalem. Tempelherrarne, som byggde
mycket på sina talrika besittningar i Europa, hade också
förkärlek för rundbyggnader af samma slag som den
heliga grafvens kyrka och Omarmoskéen i Jerusalem,
hvars kupol är afbildad i tempelherrarnes sigill.
England och Frankrike ha att uppvisa ett icke ringa
antal sådana kyrkor och kapell. Här var det
emellertid mer den byzantinska än den arabiska
arkitekturen, som togs till mönster; men båda dessa
arkitekturer äro, som bekant, nära förenade med
hvarandra. Munkarne i klostret St Medardus i Soissons
uppförde på 1150-talet en kyrka, som i mindre skala
är en efterbildning af Konstantinopels ryktbara
Sofia-kyrka.
Elt egendomligt minne af korstågen och af den
heliga grafvens kyrka anser man sig hafva funnit i
en både på grekiska och västeuropeiska kyrkogolf
och kyrkoväggar förekommande teckning, som kallas
labyrinten och som man tror hafva ursprungligen
varit elt slags grundritning till den heliga grafvens
kyrka, sådan den var eller antogs af korsfararne
till sin grundplan vara. De i de grekiska kyrkorna
förekommande labyrinterna bilda ett antal cirklar,
som äro förenade med hvarandra genom ett system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
