Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkans seger öfver den grekisk-romerska
hedendomen. Orsaken härtill var tvåfaldig. De
grekiskromerske läkarne voro i allmänhet ifrigt tillgifna den
gamla läran, säkerligen icke därför, att de trodde på
hennes gudar och gudinnor, utan därför att denna
lära hade visat sig vara förenlig med filosofiskt
tänkande och rationel forskning på alla kunskapens
områden. De hade, desse läkare, emottagit sin
undervisning i skolor, förenade med de grekiska
templen — tillochmed muséet i Alexandria bar
karakte-ren af ett åt vetandets gudinnor helgadt tempel och
hade en prästerlig prseses, och många bland dem
voro anställda vid Eskulaptemplen och innehade där
prästerlig värdighet. Det var ju då icke annat än
hvad man kunde vänta, att kyrkan, kommen till
makten, skulle i sin egen ande omorganisera det
stora romerska rikets anstalter för läkarebildningen,
och denna omorganisation företogs icke med så len
hand, att icke läkarevetenskapen därigenom tog
väsentlig skada. Detta var den ena orsaken. Den
andra låg i den unga segerrika religionens
förtröstansfulla öfvertygelse, att tron, som frälsar själarna,
också mäktar hela kropparne, och att de medel, som
evangelierna och de älsta traditionerna omtala
såsom helaride och läkande, när de användes af Jesus
och apostlarne, hade sin fullgiltiga kraft, äfven när
de användes af Jesu tjänare och apostlarnes
efterträdare, kyrkans präster. Från denna åsikt var
det icke långt till den, som ville se något ogudligt
och kätterskt i blotta antagandet, att man för
sjukdomars botande borde anlita de af hedniske filosofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
