Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett köpmans- eller handtverkareskrå kalla sig
uni-cersitas och gjorde det äfven någon gång. Den
juridiska skolan i Bologna ansågs vara en universitas
och kallade sig så, först sedan kejsar Fredrik
Bar-barossa år 1158 hade erkänt henne som en
själf-ständig korporation och förlänat henne betydande
privilegier, som ställde hennes medlemmar i
oberoende af de vanliga domstolarne och gaf henne
särskild rättskipningsrätt — privilegier, som alla andra
högskolor sedermera eftersträfvade och äfven
förvärfvade. I Bologna, som på 1200 talet besöktes af
i medeltal 10,000 studenter och som i nästföljande
århundrade hade vid ett tillfälle 13,000 inskrifna
lärjungar, bar universitetet en republikansk prägel;
rektorn och universitetsrådet valdes af studenterna
själfva, som till stor del voro män af mognare ålder.
I Paris däremot var hela makten koncentrerad hos
lärarekorporationerna.
Högskolan i Paris kom, som jag nämde, att
snart öfverglänsa alla andra. Dit samlade sig
Europas vetgirigaste ungdom, emedan det var där som
de stora frågor, hvilka ständigt sysselsatt
människotanken, företrädesvis debatterades. Här var det
filosofien och teologien, som spelade hufvudrollen; de
juridiska och medicinska fackstudierna, som vid
andra universitet voro hufvudsaken, tillgodosågos
äfven där, och deras alumner kunde således i Paris
bättre än annanstädes på samma gång förvärfva
filosofisk bildning och lefva med i de tankeströmningar
som då genomgingo tiden, och för hvilka det
parisiska universitetet var ungefär hvad hjärtat är för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
