- Project Runeberg -  Världens herre /
61

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Mormonbruden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 61 -

detta slott. Ni måste här lämna mig en Asyl, eller jag
dödar mig!

Lorden bibehöll sitt yttre lugn, ehuru detta tilltal
måste överraska honom. Han teg och hans blick sänkte
sig länge och skarpt forskande på den främmande. Vad
kunde han väl hava läst i hennes ansiktsdrag? De voro
vackra, obestridligt vackra, men sorg och bekymmer
hade dragit skarpare linjer i dem, än hennes ungdom
annars skulle medgivit. Visserligen var hon ännu
ganska ung. Hennes hy var nästan marmorvit, hennes
ögon av vackraste, renaste blå färg, hennes hår
guld-lockigt. Hon liknade en ung, nyss utslagen lilja, som
den heta junisolen något vissnat och som först i
aftondimman åter höjer sitt lilla huvud friskt och klart. Nu
glänste hennes ögon i fuktig glans av framkvällande
tårar, hennes läppar darrade smärtsamt och de
sammanknäppta händerna sträcktes bedjande mot lorden.

Vad hade han läst i hennes anletsdrag, i hennes ögon
- hans ansikte förrådde det ej. Men han sade:

- Ni skall icke lämna mitt hus, om det kan
erbjuda eder skydd. Stig upp, mylady!

- O, tack, tusen tack! utbrast hon, och sänkte
huvudet mot sina hopknäppta händer.

Lorden hade satt en stol bredvid henne. Hon märkte
den nu, lyfte sig med händerna upp till den som
om hon varit utmattad. Därpå sjönk hon ned på
densamma.

Jag har uppfyllt er önskan. Men den är sällsam.
Ni måste finna det naturligt, att jag ber eder om en
förklaring.

- En förklaring! suckade hon, och hennes ögon
sänkte sig och fylldes med tårar. O, mylord, det skall
krossa mitt hjärta, att jag för er måste synas som en
skyldig, en straffbar! Ni skall förakta mig när jag talat.

- Förakta? det vore väl hårt! sade lorden lugnt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free