- Project Runeberg -  Världens herre /
484

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. Morrel eller Rablasy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 484 -

Juristen åberopade, att en så oförvägen förbrytare
som Rablasy, säkert icke skulle lämnat ett så ypperligt
tillfälle att fly, obegagnat. Efter Frank-Carrés intyg
hade han varit den förste som kommit ned. Men då
han över allt i sin fångdräkt snart skulle bliva fasttagen,
så hade han måst se sig om efter ett tillfälle att skaffa
sig en annan dräkt. När därför Morrel, som sist fattat
i tåget, hunnit ned, har han dövat honom med ett slag
av en järnstång, sannolikt av ett galler, avklätt den
sanslöse hans rock och i stället påklätt honom sin egen
fångtröja. Sedan hade det varit lätt för honom, då
han sannolikt i kaptenens rock, påträffat hans plånbok,
att efterapa hans stil och skriva till madame Morrel.
Därigenom hade han uppnått ändamålet, att
förekomma en konfrontation mellan Morrel och hans fru,
inbilla den senare att hennes man undkommit, och på
detta sätt hindra forskningar efter honom själv
(Rablasy).

Bevisen överensstämde, som läsaren vet, med sanna
förhållandet, och det var besynnerligt, att de icke
genast gjorde intryck på domarne. Men dessa voro
övertygade att Rablasy ännu var i deras våld, och ville till
intet pris förlora tillfället att döma en så ryktbar
brottsling. De avvisade därför dessa bevis såsom endast
varande blotta antaganden.

Juristen, förbittrad över sina kollegers envishet,
stannade likväl ej därvid. Först försökte han få tala med
madam Morrel. Men hon, sannolikt övertygad om sin
mans flykt, och rädd, att juristerna ville veta något om
hans öde, lämnade honom ej företräde. Emanuel,
hennes svåger, hade avrått henne, från att ha med
juristerna att göra.

Morrels frivillige försvarare måste därför inskränka
sig till andra åtgärder. Tyvärr var fångvaktaren
Bal-lärd död; han ensam kände fångarne noga. Juristen
fastade även uppmärksamheten på att Morrels benklä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free