- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
48

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Träsnideri från Nya Irland.

En Buceros bär en aflidens själ till dödsriket.
Originalet i Museum für Fölkerkunde i Berlin.

och händerna, medan brunetta personer icke hafva sådana försiktighetsmått af nöden. I
motsats härtill är en mörk hy fullkomligt likgiltig i land med dunkel himmel och föga
sol. I sådana aftager nämligen pigmentet småningom i huden, i håret och i ögonen,
alldeles på samma sätt som t. ex. de djursläkten, som från den öfre världen dragit sig
tillbaka till hålor och grottor, småningom förlora synförmågan och med tiden blifva
blinda, emedan det helt enkelt icke har något värde att vara seende i en absolut mörk
omgifning. Naturligtvis gifves inom hvarje djurfamilj här och hvar tillfälligtvis dåligt
seende eller helt och hållet blinda individer. Under normala förhållanden äro dessa
så underlägsna i kampen för tillvaron, att de mera sällan än de med god synförmåga
begåfvade kunna fortplanta sig och därför med tiden försvinna. I hålornas och
grottornas eviga mörker existerar icke denna underlägsenhet i kampen för tillvaron, och
därför uppstå småningom de fullständigt blinda djurarterna – naturligtvis icke från den
ena generationen till den andra utan under förloppet af oräknade årtusenden.

Alldeles pä samma sätt har man att förklara uppkomsten af blonda,
pigmentfattiga människoraser. Att vara blond kan för den antropologiska forskningen
ingenting annat betyda än härstamning från urfäder, som lång tid lefvat i ett ljusfattigt
land. Gåfves det människor i Antarktis, så skulle dessa med tiden förmodligen blifva
lika blonda som hvilka skandinaver som helst, naturligtvis dock icke från i dag till
i morgon utan under förloppet af stora geologiska epoker.

På liknande sätt leder uppfinningen af kokkonsten och dennas fortsatta utbildning,
liksom icke minst tandläkarens ständigt utvecklade konst småningom till sämre tänder
och kanhända till och med till en förminskning af tändernas antal, och på samma
sätt leder nu möjligheten att fullständigt korrigera myopin genom glasögon naturenligt
till en ständig tillväxt af de närsyntas antal, helt enkelt af det skäl, att tandröta och
närsynthet numera äro så godt som utan betydelse för mottagande af näring och för
knytande af äktenskap.

Hudfärgen och ögonens färg äro alltså betydelsefulla kännetecken för den enskilda
individen och för mindre människogrupper, men de äro nästan utan värde i och för
utforskandet af vår härstamningshistoria. I land med mycken sol blifva människorna
mörka, men de blifva ljusa i solfattiga, kalla och dimmiga trakter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free