Världshistoria / Forntiden / 561 (1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Den materiella och andliga kulturen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sta alpvägen, som anlades under Claudius från Verona öfver Brennerpasset och
Innsbruck-Partenkirchen och sedan på den ena sidan fortsattes till Donauwörth
och på den andra sidan till lägerstäderna Castra Regina (Regensburg) och Castra
Batava (Passau). Detta lyckliga läge i afseende på samfärdselmöjligheter har
Augsburg att tacka för den höga blomstring, åt hvilken Tacitus i sin Germania reser ett
litterärt minnesmärke och om hvilken ännu i dag talrika kulturrester från romartiden
vittna. Bland öfriga romarorter i Rsetien må här nämnas blott Vipitenum (Sterzing
vid Brennervägen), Innsbruck (Pons Aeni), Kempten (Campodunum) och Brigantium
(Bregenz), utgångspunkt för den alpväg, som från Milano ledde öfver Splugen och
öfver Chur till Bodensjön, kastelien och lägerorterna Lauriacum (Lorch) och Aquileia
(Aalen i Wurttemberg), Sorbiodurum (Straubing) och Biriacis (Weissenburg), slutligen
Abusina (vid Eining vid Donau), det bayerska motstycket till Saalburg.

Prætoriet vid Lambæsis i Algeriet. Efter fotografi.

Ännu intensivare än i Rætien var i följd af den starka invandringen från Italien
romaniseringen af Noricum (mellan Inn och Donau). Här förekommo som
medelpunkter för romersk kultur Juvavum (Salzburg), Ceja (Zilli), Aquontum (Lienz) och den - liksom det närbelägna Vindobona - senare med provinsen Pannonien förenade
lägerstaden Carnuntum (vid Haimburg i närheten af Pressburg) vid slutpunkten för
den från Aquileia till Donau ledande stora alpvägen, hvilken här fortsattes af den
stora militärvägen, som gick uppefter Donau öfver Regensburg och sedan öfver
Augsburg, Kempten och Bregenz till Windisch an der Aar, det stora legionslägret,
hvars två legioner bildade den sista reserven till Donauliniens beskydd.

Ett värdefullt bålverk till skydd för Italien var det med trupper synnerligen tätt
besatta Pannonien (mellan Inn, Donau och Save). Här hafva vi att nämna Colonia
Julia Aemona (Laibach), Poetovio (Pettau), Aquincum (Ofen) och det af de senare
kejsarne ofta såsom residens begagnade Sirmium (Mitrovicza), vidare i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>