Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Germanernas kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
J. VON PFLUGK-HARTTUNG, FOLKVANDRINGEN OCH FRANKERNAS RIKE.
Dräkter från den karolingiska tiden (9:de århundradet).
Miniatyrer ur en bibel, som tillhört Karl den Skallige. I Nationalbiblioteket i Paris.
niska på samma sätt som den varit i äldsta tider. Konungen var öfverste krigsherre.
Han drog persorfligen i fält, men kunde öfverlemna högsta befälet åt en annan]
Hären synes genomgående hafva indelats i afdelningar på tusen, hundra och tio man.
Där, hvarest den ursprungliga folkhären behöll öfvervikten, stred massan till fots;
men rytteriet trädde allt mer och mer i förgrunden och förändrade därmed hela
krigsväsendet, framför allt på romersk mark. Rytteriet bildade kärnan af hären hos
frankerna i slutet af Merovingernas tidehvarf. I början voro de lätt beväpnade till
häst öfvervägande, men längre fram tilltog det tunga’ kavalleriet, och Karl den Store
föreskref, att hvarje egare af tolf hemman skulle inställa sig i harnesk vid vapen-
synen. Hos några folk, såsom goterna, sutto ryttarne stundom af och kämpade till
fots. Jämte krigsmakten till lands höllo flere sjömakter, särskildt vandalerna, en
flotta. På strategi och taktik utöfvade naturligtvis det romerska krigsväsendet ett
väsentligt inflytande. Men hos de nordliga folken bibehöll sig den kilformiga uppställ-
ningen länge för fotfolkets angrepp. Befälhafvaren kämpade ännu någon gång i främsta
ledet, men brukade oftast leda striden på afstånd. Han igenkändes på sin rika
rustning, följet och det vajande baneret. Den krigiska utbildningen stod högt, framför
allt bland adeln. I Östgoternas rike fanns det ordentliga skolor för fäktning och
kroppsöfningar. För upprätthållande af manstukten voro inom hären strängare straff
än eljest fastställda för fridsbrott. Hos
langobarderna stadgades dödsstraff för
uppror, olydnad och förräderi under
vapen. Västgöternas härmasen förföll
mest.
Den urgamla dräkten bibehöll sig
framför allt bland germanerna på tysk
mark, men var olika hos de särskilda
folken. Saksarne igenkändes på det böl-
jande håret, krigsmantlarne, de långa
lansarne och det korta svärdet. Lango-
bardernas dräkt var vid och mestadels
af linne med breda ränder af annan
färg. De förvekligade vandalerna där-
emot klädde sig i vida sidendräkter och
buro smycken af guld. Den frankiska
Initialen J i Ludvig dräkten liknade den, som Bayerns bergs- Initialen I i Ludvig
den Frommes ’ bor ännu J da§ använda, den burgun- den Frommes
evangeliebok. diska däremot liknade högskottarnes. evangeliebok.
Nationalbiblioteket i Paris. Karl den Store Uppträdde Vanligen 1 en Nationalbiblioteket i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
