Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Det forna Indiens kulturförbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FORNA INDIENS KULTURFÖRBINDELSER.
389
Monolittemplet i Mahavellipore vid Madras.
Efter fotografi.
kunde blifva rådande i landet, förutsätter, att där fanns en fast organiserad stat, ty buddis-
men själf har aldrig under oroliga tider visat sig ega tillräcklig kraft att själf tillvara-
taga sina intressen. På Ceylon blefvo dessutom munkarne rika, hvilket lände deras
inre lif till stor skada. Buddismens ständiga böjelse för sektbildning, som ofta kom
till uttryck på ett ofördragsamt och hatfullt sätt, hade äfven på Ceylon den följden,
att församlingarne tidtals fullkomligt upplöstes. Vid flere tillfällen sökte härskarne
återställa enigheten inom munkförsamlingen. Rikedomen och den med ett kon-
templativt lif förenade sysslolösheten upplöste emellertid hvarje sedlig disciplin. Till
följd af tamulernas infall på Ceylon, hvilka i högsta grad satte öns frihet på spel,
förföll buddismen här liksom i norra Indien.
Allt hvad Bortre Indien och de malajiska öarne ega af högre kultur ar af indisk
härkomst. Indiens förbindelser med dessa områden härröra från en indisk kultur-
rörelse, som utgick från östkusten, särskildt från landet Kalinga vid Godavari, där
redan arier och dra vidas kommit i mångsidig beröring med hvarandra. Indiska
namn uppträda i Bortre Indien redan i andra århundradet hos Ptolemseus.
De bortreindiska områdenas äldsta historia har blifvit klargjord tack vare vissa bety-
delsefulla språkliga fakta. Bortre Indiens nuvarande befolkning, som till största delen
utgöres af birmaner, siameser och annamiter, har först i nyare tid norrifrån inträngt
på halfön som eröfrare och nästan fullständigt undanträngt, i sig upptagit och gjort
slut på den äldre befolkningen. Före deras uppträdande hade äldre folkstammar
några större riken - sålunda beboddes området vid Iravadis nedre lopp i Pegu af
mon- eller talaingfolket, medan khmérfolket vid nedre Mekong härskade i staten Kam-
bodja och tjamfolket innehade Annams södra del, Tjampa. Om dessa folks gamla
kultur har man först på sista tiden fått någon kännedom genom arkeologiska fynd.
Mon-khmérfolkens språk hafva af W. Schmidt visats vara besläktade med de malajisk-
polynesiska språken. Tillika stå de nara de språk, som talades af den indiska urbe-
folkningen, munda eller kolarierna. De i Bortre Indien som eröfrare inträngande
birmanerna och siameserna tillhöra jämte tibetaner och kineser en och samma stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
