- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
449

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Mogulkejsarne i Indien.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MOGULKEJSARNE I INDIEN.

449

I sin kärna utgjordes Akbars religion af den persiska mystikens panteism, sådan
den var utbildad inom sufismen. I den allt lifgifvande solen såg han gudomens
sinnliga symbol, som därför gjordes till föremål för kult inom den nya religionen (dm-i-
illähi). Åkbar själf uppfattade sig såsom bärare af gudomlig uppenbarelse, och hinduerna
sågo enligt indisk åskådning i honom inkarnationen af en gud. Akbars religion,
för hvilken han aldrig med våld sökte vinna anhängare, bekändes af en i andligt
hänseende högt stående, mot islam ovilligt stämd och mystiken tillgifven krets vid
Akbars hof. Kejsaren utsträckte sin allmänna tolerans äfven till dem, som uttryck-
ligen vägrade att omfatta densamma, såsom t. ex. Todar Mal.

Akbars äldste son Selim efterträdde honom under namnet Djehän-gir. Häftig,
grym och begifven på dryckenskap regerade han på häfdvunnet turkiskt vis. Ehuru
han bekände sig till islam och stundom sökte spela en strängt renlärig muhammedan, var
han dock tolerant mot _

1615-1618. En stor-
artad konst utveck-
lade vid detta hof hela
sin glans, kejsaren
själf kunde vara för-
tjusande älskvärd och
var tolerant mot alla
religioner. Vid sidan
däraf framträda drag
af mongoliskt bar-
.bari och grymhet.

Rikets makt var
ännu i allt väsent-
ligt orubbad. Under
många oroligheter öf-
vergick tronen ar
1627_ till Schäh-
djehan, som förde
regeringen helt och
hållet i Akbars anda.
Under honom upp-
nådde mogulriket sin
största materiella
blomstring. Person-
ligen var han en mild,
välvillig natur. Be-
gåfvad med skarp

statsmannablick skapade han en förträfflig förvaltning. Hans regering betecknar fram-
för allt den muhammedanska byggnadskonstens höjdpunkt i Indien. Kejsarens palats
och moskéer äro fullkomliga mästerverk i arkitektoniskt hänseende. De öfverträffas
likväl alla af den härliga grafbyggnad han lät uppföra för sin gemål, den s. k. Tädj-i-
Mahall, en »dröm i marmor». Delhi blef tack vare kejsarens glänsande byggnads-
företag världens mest lysande stad; en oerhörd prakt rådde äfven i palatsens inre.
I Dekkan utvidgades riket genom eröfring af konungarikena Ahmednagar och
Golkonda (1636-1637), hvaremot Kandahar ar 1648 gick förloradt till perserna. I dessa
strider utmärkte sig kejsarens tredje son Aurangseb som fältherre. Då ar 1655 ett
uppror utbröt i Dekkan, förstörde haft Golkonda. Underrättelsen om hans faders
plötsliga insjuknande kallade honom tillbaka till Delhi. Sina tre bröder röjde han
ur vägen; den snillrike Därå Schakoh, som hade låtit öfversatta Upanishaderna
till persiska, lät han afrätta såsom kättare. Aurangseb, såsom kejsare kallad Alam-
gir I (1658-1707) var fanatiskt hängifven muhammedanismen, lömsk och grym och
utan högre statsmannabegåfning. Hans hat mot inderna ref ned hvad Åkbar hade
byggt upp. Genom att förstöra talrika hindutempel och mörda indiska präster och
furstar, framkallade han ett lidelsefullt motstånd från de indiska sekternas sida och

hinduer och kristne.
Akbars förträffliga in-
rättningar egde ännu
bestånd under hans
regering, och finan-
serna voro fortfaran-
de goda. Men äm-
betsmännens våld-
samhet och bestick-
lighet och härens för-
fall visade, att den
ledande anden sak-
nades. Kejsarens ka-
raktärsfasta och in-
telligenta gemål Nur-
djehän verkade likväl
genom sitt inflytande
godt på honom och
tyglade hans dåliga
egenskaper. Af lifvet
vid hans hof få vi en
åskådlig bild genom
sir Thomas Roes be-
rättelse, hvilken så-
som Jakob I:s sän-
debud vistades här

Kejsar Åkbar den Store.

Indisk miniatyr från Delhi.

Världshistoria III.

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free