Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Nyare tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 A. CONRADY, KINA.
Ediktet var för öfrigt också egnadt att i största allmänhet underblåsa hatet mot
kristendomen. Ty med det sjunde budet: »Förkasta irrlärorna och håll den rätta
läran i ara», förkunnades ex cathedra - anmärkningsvärdt nog nu för första gången -
confucianismens häfdvunna och lätt förklarliga intolerans (den måste ju uppfatta
hvarje motsatt system nästan som högförräderi) och inympades äfven på menige man,
och bland irrlärorna inbegriper kommentaren uttryckligen äfven »Västerns sekt», hvars an-
hängare endast på grund af sin kunskap i kalenderväsendet användes i regeringens tjenst.
Men trots denna starka motströmning hade dock jesuiternas missionsverksamhet
möjligen kunnat få storartade följder, då de af statsklokhet finkänsligt skonade den kine-
siska tron, ja, förklarade dyrkan af förfäderna for förenlig med kristendomen. Men i deras
väg ställde sig den uppriktiga religiösa ifvern - och kanske äfven afundsjukan - hos do-
minikanerna och franciskanerna, hvilka sedan början af 1600-talet slagit sig ned i Kina
och med all makt samt ofta med påfligt understöd bekämpade deras sträfvanden. Denna
olyckliga inre tvist har för kineserna fullständigt dragit ned kärlekens religion och slutligen
föranledt flere stränga utvisningsedikt, som i hög grad skadat kristendomens framsteg.
Emellertid utvecklade sig handelsförbindelserna, till lands med Ryssland efter
freden i Nertjinsk (1689) och sjöledes särskildt, sedan Kang-his sonson Kien-lung
(1736-1796), hvilken Kina jämte andra gränsutvidgningar äfven har att tacka för
återeröfringen af Tarym-bäckenet, sänkt hamnafgifterna i Kanton. I stället för ett skepp
om året 1734 kommo nu redan 1736 icke mindre an tio, däribland till och med ett danskt
och ett svenskt. Ehuru en sträng anhängare och befrämjare af den inhemska reli-
gionen såg Kien-lung likväl ej med oblida ögon på utlandet och var personligen en
gynnare af jesuiterna. De kunde åter öppna ateliererna i palatset, de fingo till och
med i uppdrag att smycka hans sommarresidens Yuan-ming-yuan i italiensk renäs-
sansstil och att anlägga vattenkonsterna där, ja, kejsaren lat sig med hela sig familj
porträtteras af dem. Flere europeiska beskickningar blefvo välvilligt mottagna, och kej-
saren har själf besjungit en af deras skänker till honom- ett vattenur. Han var nämli-
gen en utomordentligt produktiv diktare, och hofmännen Voltaire har i en till ho-
nom riktad poetiskt epistel hyllat honom som sådan - en utmärkt illustration till
den dåtida nära beröringen mellan Östern och Västern.
Men den mängd af väckande ideer, som under hela denna period spridde sig öfver
bada världsdelarne, fann denna gång sin fruktbaraste jordmån i Europa. I själfva verket
har Kina nu betalt sin gamla skuld till den grekiska konsten och den romerska handeln.
Ty den europeiska marknadens öfversvämmande med alla produkterna af kinesiskt (och
däraf afhängigt japanskt) koristhandtverk har först och främst väckt till lif en blomstrande
yrkesgren, porslinsindustrien, som efter de första trefvande försöken under 1400- och 1500-
talen med deras venezianska fajanser från 1470 och det s. k. Medici-porslinet från 1580
omsider verkligen kom till stånd genom Böttger 1709, och de många efterbildningarne
af andra kinesiska föremål (s. k. »chinoiseries») hafva icke heller endast varit en mode-
nyck. De kunna tvärtom berömma sig af ett icke obetydligt inflytande på vår konststil. Ty
den kinesiska ornamentiken med sina förhärskande molnlinier har i väsentlig grad bidra-
git till rokokons uppkomst; ståndpiskans tid hos oss härstammar verkligen till god del från
ståndpiskans land. Och i egendomlig motsättning härtill har det kinesiska inflytandet
äfven framkallat den återgång .till naturen, som först framträder i den engelska träd-
gårdsstilen som en brytning med den hittills rådande onaturen, medan å andra
sidan äfven den sentimentala naturbetraktelsen och hela den gråtmildhet, som präglar
det slutande 1700-talet, .torde sammanhänga med det urgamla sentimentala draget
i den kinesiska lyriken, som redan framträder i enstaka sånger i Shi-king och ar ett ut-
märkande drag i densamma alltsedan Han-perioden. Europa blef nu för första gången
- och detta ar jesuiternas obestridliga förtjenst - bekant också med det kinesiska
kulturlifvet; såväl Leibniz som Mencken sysselsatte sig redan med den kinesiska
filosofien, medan senare Voltaire i sin Orphelin de la Chine rent af bearbetade ett
kinesiskt drama. Och detta ar väl den viktigaste kulturvinsten under denna märk-
liga period. Först sedan vetenskapen eröfrat det och afslöjat dess själ, har Kina verk-
ligen definitivt och för alltid blifvit öppnadt för Västerlandet.
Helt olika te sig förhållandena på den kinesiska sidan. Visserligen har Kina i regel tack-
samt mottagit de praktiska uppfinningarne, men på det andliga området härskar samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
