Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kamakura-shogunatet (1185—1333).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till den allmänna opinionens höga uppskattning af en förnäm härkomst öfver-
lemnade shogunatet först till den med Minamoto-ätten besläktade Kujö-familjen, en af
Fujiwara-släktens fem hufvudlinier (1226-1252), och därefter i dess ställe till prinsar af
det kejserliga huset (1252-1338). Shikken intog nu ungefär samma ställning i Kama-
kura som fordom Fujiwara-ättens sesshö och kwampaku i Kioto. Äfven Höjo-släkten
förstod förträffligt att ordna förhållandena sa, att minderåriga gossar utsagos till
shoguner, hvilka sedan i allmänhet tvingades att abdikera vid unga ar och sålunda
endast voro viljelösa redskap i den härskande shikkens hand. Vi hafva här ett nytt
exempel på den i Japans historia gång på gång framträdande tendensen att fördela
den högsta politiska värdigheten och den verkliga maktutöfningen på två olika hän-
der. Ett försök af en af de dåvarande trenne exkejsarne att med vald. nedbryta
shikkens politiska makt, misslyckades fullständigt och hade ett motsatt resultat. Den
kejserliga haren blef i grund slagen af Yasutoki (1183-1242), shikken Yoshitokis son
och senare efterträdare. De tre exkejsarne bannlystes, den dåvarande härskaren, en
tre års gosse, afsattes efter
en regering på 70 dagar
och i hans ställe upp-
satte Höjo-ätten en ny
omyndig prins på tronfen.
Denna händelse utgör alls
icke något alldeles ena-
stående fall i den japanska
historien, där det lika litet
som hos andra folk saknas
afsättningar, landförvis-
ningar, ja, till och med kej-
sarmord - ett faktum, som
visserligen icke låter förena
sig med den ofta förfäktade
åsikten, att den från solgud-
innan härstammande här-
skarens helighet och
okränkbarhet aldrig an-
gripits.
Höjo-ättens sålunda på
nytt stadfästa och utvid-
gade makt, som utöfvades
af en imponerande rad af
politiskt och militäriskt
utmärkt dugliga shikken,
nådde sin höjdpunkt under
Benkei i en söheis (»riddar-
munks») dräkt. Kakemono
(»hängtafla») af Ogawa Haritsu
(t 1747). I grefve Tsugarus ego. Ur
Kokko. 1895, N:r 74.
de för sin arbetskraft, klok-
het och sparsamhet beröm-
da Yasutoki (1224-1242)
och Tokiyori (f. 1226, 1246
-1256,d.l263). Den först-
nämndes regering ar äfven
betydelsefull genom ett
nytt lagverk, den af 51 ar-
tiklar bestående och efter
nengon Jöei (1232-1233)
uppkallade lagboken Jöei-
Shikimoku. Alltjämt egde
dock Taiho-, resp. Yöro-
lagarne bestånd, och de
blefvo icke heller nu upp-
häfda. De nya förordning-
arne, som hufvudsakligen
blott berörde den nya kri-
giska länsadeln, buke, voro
i stället framför allt af-
sedda att reglera shogu-
natsämbetsmännens (shu-
gos och jitos) befogenhet,
gifva bestämmelser för ba-
kufu-regeringens vasaller
t. ex. i fråga om giftorätt,
arfsrätt, straffrätt o. d.
samt tjena monchujo-domstolen såsom en säker och mot de nya förhållandena sva-
rande grundval för rättskipningen. Ett anmärkningsvärdt drag i denna lagstiftning
ar den själfständighet, som tillkommer kvinnan, hvilken i många afseenden, särskildt
under forntiden och medeltiden, ingalunda intog en förtryckt ställning. Enligt denna
lagbok kunde hon till och med blifva länsinnehafvare (artikel 21).
Tack vare sin insulära afskildhet hade det japanska riket "hittills förskonats
från fientliga anfall utifrån, med undantag af några obetydliga härjningar af nord-
östasiatiska sjöröfvare på de västra kusterna. De mäktiga kinesiska dynastierna
hade varit fullkomligt tillfredsställda, om det yttre skenet af en sådan öfverhöghet
öfver alla »barbarernas gränsland», hvarpå Midtens rike åtminstone teoretiskt
gjorde anspråk, till en viss grad bevarades genom då och då öfverlemnade presen-
ter, som man kunde tolka som tribut. Och på .det af ålder vänskapligt sinnade
japanska riket, som på ett lysande sätt visat sig som en hänförd pch ifrig lär-
junge af den kinesiska kulturen, måste ju Kina blicka med stolthet. Det sak-
nades således hittills hvarje anledning till en konflikt mellan deras politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
