Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Före Kristi födelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
625-604 Näbopolassar i Babylonien.
623 Det s. k. »Urdeuteronomium» sanktioneras i Juda.
609-593 Neko II i Egypten.
- Konung Josia af Juda blir dödligt sårad vid Me-
giddo.
606 Ninives förstöring. Det assyriska rikets undergång.
605 Neko II besegras af Nebukadnesar vid Kar-
kemis.
604-561 Nebukadnesar II i Babylonien.
604 (omkr.) Lao-tse, kinesisk filosof, födes.
601 Kinesiska förbindelser med konungarikena Wu(=
Kiang-su) och Yiieh (- Cheh-kiang och landet
vidare söder ut) omtalas för första gången.
600 (omkr.) Magadha-riket i Indien.
- Det lydiska riket under Alyattes.
- Kimmerierna fördrifvas från Mindre Asien.
588-569 Apries, konung i Egypten.
586 Jerusalems förstöring. »Den babyloniska fången-
skapen».
585 Total solförmörkelse den 28 maj, under en
drabbning mellan lyder och meder.
580 (omkr.) Astyages, konung i Medien.
569-525 Amasis, konung i Egypten.
558 (omkr.) Cyrus, konung i Persien och Susa.
557 (omkr.) Buddas födelse.
555-539 Nabonid, den siste babyloniske konungen.
551 Khung-fu-tse (Confucius) födes.
550 (omkr.) f. Kr.-(omkr.) 1200 e. Kr. Kamp mel-
lan Nord- och Sydkina.
– (omkr.) Den revolutionära sydkinesiska taoismen
grundas af Lao-tse och den reaktionära nord-
kinesiska confucianismen af Khung-fu-tse. Demo-
kratiska sträfvanden.
- (omkr.) Croesus, konung i Lydien (-546).
- Cyrus segrar öfver Astyages. Medien införlifvas
med det persiska riket.
546 Cyrus besegrar Croesus vid Pteria. Sardes er-
öfras. Det lydiska rikets undergång.
539 Babylon eröfras af Cyrus. Det kaldeiska rikets
undergång.
529 Cyrus f. Hans son Cambyses II (-521).
525 Slaget vid Pelusium. Egypten blir persisk
provins.
5^2 Magern Gauniäta framträder i Persien.
- Darius I (-485). Akemenidernas dynasti (-
331). Uppror i Babylonien och Medien (520).
Den persiska staten organiseras. Penninghus-
hållning införes. Konsten blomstrar. Palatsen
i Pasargadse, Susa och Persepolis. .Judendo-
mens renässans.
514 Darii tåg mot skyterna. Thracien och Mace-
donien kufvas.
500 (omkr.) Buddas verksamhet i norra Indien. Vard-
hamana och djaina-sekten.
- Saisunaga-dynastien i Magadha. Konung Bimbi-
sara (513-485). Indien kommer under Per-
siens inflytande.
- Den s. k. Prästkodex blir färdig.
- De ioniska grekerna i Mindre Asien göra upp-
ror. Perserkrigen (449).
485 (omkr.) Konung Bimbi-sara i Indien mördas af
sin son Adjata-satru (-459).
- Darius f. Xerxes I (-465).
480-(omkr.) 220 Den fullständigade centralisationens
och de allmänna borgerliga krigens tid i Kina.
(De »stridande rikena», chan-kwoh).
478-445 Tsu-väldet utbreder sig vidare norrut i
Kina.
477 (omkr.) Budda f.
474 (omkr.) Järn börjar bearbetas till svärd i Kina.
(Järnålderns början.)
Världshistoria III.
473 Konungariket Yueh eröfrar Wu (Kina).
465-424 Artaxerxes I i Persien. Fred med gre-
kerna (449).
450 (omkr.) Pataliputra i Indien grundlägges af ko-
nung Udaya (459-430).
- (omkr.) Den kinesiske panteisten Lieh-tse.
- -(omkr.) 300 Kineserna införa rytteri efter de
norra barbarernas mönster (i stället för de
gamla krigsvagnarne).
424 Artaxerxes I f. Xerxes II mördas af Darius II
Nothus (-405). Satraperna Tissaphernes och
Pharnabazus. Perserna deltaga i det pelopon-
nesiska kriget.
405-358 Artaxerxes II Mnemon. Den yngre Cy-
rus gör uppror. Slaget vid Kunaxa (404).
400 (omkr.) De första främmande (speciellt indiska)
kulturinflytelserna i Kina (?). Den filosofisk-reli-
giösa reaktionen på sin höjdpunkt (^omkr. 250).
»Kättaren» Moh Tih, socialist och apostel for
den allmänna människokärleken.
378-286 De kinesiska furstarne af Tsi, Chin (324),
Yin (314), Tsin och Sung antaga konungatitel.
367-320 Kampen om hegemonien mellan Chin-
och Tsu-dynastierna börjar.
358-338 Artaxerxes III Ochus. Upproren i Feni-
cien (348) och i Egypten (345) kufvas. Mentor
från Rhodos.
350 (omkr.) Nanda-dynastien i Indien.
- »Kättaren» Yaiig-chu (kinesisk cyniker och he-
donist). Wang Hu (= Kui-kuh-tse), sofist (på-
verkad af taoismen).
- Kompassen uppfinnes (?) i Kina.
338 Artaxerxes III f. Eunucken Bagoas’ intriger.
Arses’ interimsregefing (-336).
336-330 Darius III, den siste Akemeniden.
334 Konungariket Yiieh annekteras af Chin-välde.t.
331 Slaget vid Gaugamela. Det persiska riket tillintet-
gör es af Alexander.
330 (omkr.) Chwang-tse, förkämpe för taoismen.
327-289 Meng-tse (Mencius), confucianismens för-
kämpe och nydanare.
326 Alexander i Indien. Slaget vid Hydaspes.
323 Alexander den Store f. Nationella själfständig-
hetssträfvanden i Indien.
315 (omkr.) Maurya-dynastien grundas af Tjandra-
gupta. Hufvudstad: Pataliputra. Dekkan under-
kulvas.
305 Tjandra-guptas krig mot Seleucus I i Syrien.
De af Alexander ockuperade indiska provinser-
na återeröfras.
300 (omkr.) Sanskrits blomstringstid (som hof- och lit-
teraturspråk). Greken Megasthenes i Pataliputra.
- (omkr.) Skaldekonsten uppblomstrar åter i Kina
genom Kuh-Yuan från Tsu (332-290), författare
till »elegierna från Tsu». Sentimentala och ro-
mantiska drag börja framträda. Skulpterade
människobilder omtalas för första gången i Syd-
kina.
297 Tjandra-gupta f. Konung Bindu-sara (-272).
Grekiska inflytelser göra sig gällande i Indien.
272-232 Konung Äsoka. Buddismens blomstrings-
tid i Indien. De stora koncilierna. Den inre
förvaltningen når en hög utveckling. Social-
statistik. Lagstiftande församlingar. Byggnads-
verken i Sanchi, Barhut, Amaravati, Gaya.
Beröring med de hellenistiska staterna.
261 Asoka underkufvar Kalingas rike.
250 (omkr.) Nationell resning i Iran under Äntiochus II
af Syrien. Det baktriska riket under Diödotus I.
Konung Arsaces i Parthien, deri arsacidiska
dynastiens grundare (-226).
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
