Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
II. Renässansen (K.
1. Medelhafskultur och sammanhang med antiken .......... 125 - 130
Medelhafslanden. Syditalien. Fredrik II:s stat. Pisa, Genua och Venedig.
2. Västerländsk kultur och medeltida världsåskådning i Italien. Dante 131 - 139
Frankrikes andliga ledarställning. Italienskt statsväsen. Den helige Franciscus.
Tiggarordnar. Guelfer och ghibelliner. Dante som skald och tänkare. Den
italienska förrenässansen.
3. Hofvens och borgarnes kultur. Nationellt konstspråk och lärd
humanism ................................ 139 - 147
Boccaccio. Petrarca. Det borgerliga samhället. Folkspråket. Återuppväckan-
det af den klassiska forntiden. Florentinska humanister.
4. Olika styrelseformer. Borgare, signorer, tyranner och con-
dottierer ............. ..................... 147 - 154
De italienska stadsstaternas politiska organisation. Pisa och Lucca. Familjerna
Scaliger i Verona och Garrara i Padua. Florens. Milano och familjen Visconti.
Gondottierernas makt.
5. 1400-talet (Quattrocento). Konstnärer, lärde, skalder och helgon 154 - 165
Florens som förrenässansens medelpunkt, Masaccio, Donatello, Brunellesco och
Ghiberti. Mantegna i Venezien, Lionardo i Lombardiet. Påverkan från antiken.
Leone Battista Alberti. Kännedom om grekisk kultur. Humanismens begyn-
nelse. Antik upplysning och medeltida kyrkoväsen. Mediceerna och deras
kultur. Pazziernas sammansvärjning. Savonarola.
6. Påfvarnes furstendöme ......................... 165 - 174
Påfvedömets världsliga intressen. Nicolaus V, den förste renässanspåfven. Enea
Silvio, påfve Pius II. Poggio Bracciolinl. Lorenzo Valla. Sixtinska kapellets
uppbyggande. Nepotism. Huset Borgia. Italiens hof. Påfve Julius II.
7. Högrenässansen ............................. 174 - 184
Rafael, Lionardo, Fra Bartolomeo och Michelangelo. Florens. Roms dominerande
välde. Bramante. Leo X. Det mediceiska påfvedömet. Machiavelli. Roms
tillbakagång. Byggandet af Peterskyrkan. Påfvedömet stärkt i kyrkligt afseende.
8. De små hofven och lefnadskonsten. Venedigs kultur ...... 185 - 190
Hofkultur och umgängeslif. Grefve Castiglione. Tasso. Veneziansk renässans:
måleri; litteratur.
9. En litterär återblick ........................ . . 191 - 193
Humanism. Senare tiders renässansforskning.
III. Reformationen (Th. Bri
1. Medeltidens andliga världsmakt. . , ................. 197-206
Kärnan i dess väsen. Påfven som en jordisk gud. Präst- och sakraments-
kyrkan. Påfvekyrkans världsherravälde.
2. Fåfäng stormlöpning mot påfvedömets tyranni .......... 206 - 229
Bekämpandet af den påfliga absolutismen. Wyclifs och husiternas antihierar-
kiska rörelse. Den nya ekonomiska utvecklingen och den högre stadskulturen.
Renässansen och humanismen. Renässansens och romerska kyrkans inbördes
förhållande. Lekmannafromheten vid slutet af medeltiden; dess betydelse för
nämnda tid. Påfvedömets situation omedelbart före reformationen.
3. Angreppet på aflaten .......................... 230-246
Leo X och Mainz-aflaten. Aflaten på Luthers tid. Luthers teser (31 oktober
1517). Tesernas mottagande och närmaste följder. Leo X och Fredrik den
Vise. Sambandet mellan kejsarvalet och den påfliga banntysningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
