Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Det västerländska statssystemets uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det västerländska statssystemets uppkomst.
Europas moderna stater och nationer hafva icke först utvecklat sig hvar för sig och
sedan sammanslutit sig till ett statssystem. De hafva framgått tillsammans ur en om-
fattande enhet, som funnits till före dem och i sammanhang med deras utdaning
själf utvecklat sig till den nyare tidens statssystem.
Denna enhet var den västerländska, den latinska eller romerska kristenheten eller
kyrkan, som under kristendomens inflytelse och omklädnad i själfva verket utgjorde
fortsättningen af det antika romarväldets ena hälft och därför helt naturligt bibehöll
och förkofrade världsstatens karaktär och anspråk. Omvändelsen till kristendomen
var liktydig med ett upptagande i denna världsstat, som enligt kyrkligt åskådnings-
sätt var icke blott den högsta, utan egentligen den enda rätta staten, De särskilda
folken eller stammarne och deras höfdingar betydde utanför kyrkan endast fientliga
och rättslösa makter, men för såvidt som de kristnades, omdanades de till tjenande
samfund och styrelser under världsstatens rättshelgd. Denna uppfattning var intet
senare tillkommet hierarkiskt maktideal, utan låg från början till grund för kyrkans
nitälskan mot hedendomen, för den ärfda eller öfverflyttade kulturens kamp mot det
tredskande barbariet, och erkändes i sina hufvuddrag såsom förpliktande för alla
den romerska kristenhetens medlemmar hela medeltiden igenom.
Men inom kyrkan funnos många olika, hvar för sig berättigade personer och
makter: klerker och lekmän, påfve och kardinaler, biskopar och domkapitel, präster
och munkordnar, kejsare och kurfurstar, konungar och råd, städer och andra korpora-
tioner. Emellan dessa makter fördes inom kyrkan såsom ett helt och inom dess
underordnade områden en mångskiftande strid, som de stridande efter förmåga be-
mödade sig om att utkämpa tillika såsom en strid om rätten, om den kristliga
rätten, icke blott med köttsliga vapen, utan med vapen, hemtade ur kristendomens
och teologiens, d. v. s. den universella vetenskapens, andliga skattkamrar.
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
