Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Antikens och medeltidens världsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTIKENS OCH MEDELTIDENS VÄRLDSBILD. 9
gaf en plats vid sitt hof åt norrmannen Ohtere, som hade väckt uppseende genom
sin kringsegling af Nordkap och genom konstaterandet af Skandinaviens halfö-natur.
Säkert är, att redan då produkter från höga Norden voro kända i kulturlanden, -
man har ju en tid rent af velat förklara uppkomsten af spetsbågen från likheten
med mot hvarandra ställda valfiskrefben.
Vid denna tid framträda af ven araberna. Muhammeds lära hade förlänat detta
folk, som dittills lefvat inom trånga gränser, en väldig expansionskraft, ett drag af
storvulenhet, ja, idealet af en världseröfring. Sträfvan att åt islam eröfra hela världen
ledde konsekvent till en åstundan att lära känna dess yta. Liksom araberna inom
filosofien, medicinen, naturkunskapen, ifråga om kännedomen om de gamla gre-
kerna nått betydande resultat, gåfvo de också nya uppslag inom astronomien och
geografien. De slogo sig ned på Afrikas östra kust och grundade viktiga kolonier i
Mombasa, Melinde och på många andra ställen. Deras religiösa eröfringsfanatism
förde dem ända till Bortre Indien, Sundaöarne och malajernas övärld. Änuu i dag
Ett utgräfdt vikingaskepp.
Efter Clowes The royal^Nauy, London 1897.
se vi, hurusom islam på grund af sin enkla, från all mystik fria lära och sina
hygieniska föreskrifter i de tropiska landen gärna omfattas af naturfolken, hvilkas
behof den förträfflligt motsvarar.
Araberna egde en viss begåfning som sjömän; de voro lika duktiga lotsar som
djärfva sjöröfvare och förstodo sig på att använda till och med komplicerade tekniska
instrument. Det gamla nomadlynnet, glädjen öfver att ströfva omkring tog sig uttryck
icke blott i deras eröfringståg. Generationer af framstående forskningsresande upp-
stodo äfven, hvilka vetenskapligt bestämde nyvunna land och deras gränser. Den
störste och mest berömde af dem var Ibn Batuta, som, född i Tanger 1304, mot
slutet alltså af den arabiska storhetstiden, bereste islams nästan hela dåtida kultur-
värld ända till dess yttersta gränser, till och med ännu längre bort, och som var lika
hemmastadd i Kina som i Timbuktu. Hans skrifter värderas ännu i dag af europeiska
lärde. Men förbindelserna mellan muhammedanerna och de kristne voro dock i
alla fall af den intima natur, att de kunde förvärfva resultaten af arabisk forskning
allmän uppskattning. I Persiska viken dref man handel sinsemellan, - i Spanien,
i Palestina bekrigade man hvarandra. Sina egna områden stängde islam för de
kristne och tålde dem därstädes blott som slafvar. När den egyptiska kanalen, som
förband Nilen, och följaktligen Medelhafvet, med Röda hafvet, på 70(Malet igensandades,
försvårades åter förbindelsen med Österlandet.
Världshistoria IV. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
