Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vignett ur Americae partes, Frankfurt a. M. 1590.
3. Amerikas upptäckt.
Det spanska sjö- och kolonialväldet utbildade sig på ett helt annat sätt än det
portugisiska. Var det senare resultatet af en följdriktig politik och oaflåtliga ansträng-
ningar, så ledde det förra sitt ursprung från en enda lyckobragd. Och denna kan
Spanien ej ens räkna sig helt till godo; den utfördes icke af en spanjor utan af en
öfverspänd främling och en dådkraftig drottning, utan att folket tog någon synner-
lig del däri eller ens visste om den. Det var upptäckten af Amerika. Denna betydde
för Spanien uppkomsten af dess sjömakt, rikets förvandling från fastlands- till
kolonialmakt och dess öfvergång från åkerbruksstat till penningstat.
Mannen, som utförde stordådet, var italienare. Man har tvistat mycket om upp-
täckarens liguriska eller korsikanska börd. Men vår tid, som kan stödja sitt omdöme
på de noggrannaste arkivstudier (af d’Avezac, Harrisse, Desimoni, Staglieno m. fl.,)
vågar säkert påstå, att Christoforo Colombo, hvilken senare som spansk hidalgo
(adelsman) kallade sig Cristoval Colon, föddes i Genua, äfven om hans familj efteråt
flyttade till det närbelägna Savona. Tiden för hans födelse torde kunna sättas till
omkr. 1446. Som han var genuesare, låg det nära till hands för honom att välja sjö-
mansyrket, och som matros och sjökapten har Columbus - vi kalla honom i det
följande med hans latiniserade namn - kastats omkring på alla då kända haf.
Redan i unga år tog han hyra på ett portugisiskt fartyg och deltog förmodligen
också i en färd till öfre Guinea. Därpå slog han sig ned på ön Pretsanto, där han
gifte sig. Här drogs hans fantasi helt naturligt in i den härfva af sägner, som
spunnits om det fjärran landet i väster, och då han var i hög grad känslig för mystiska,
öfvernaturliga intryck, fördjupade han sig helt och hållet i de nya idéerna, hvilka han
äfven sökte tillgodogöra sig genom vetenskapliga studier. Han läste alla böcker,
som han kunde komma öfver. Enär han likväl saknade hvarje egentligen lärd bild-
ning, åstadkom han, under intryck från sin läsning, ett slags system, som visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
