Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 J. VON PLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
östra kust närmare utvecklades. Till brefvet hade han fogat ett sjökort. Columbus
inledde brefväxling med den lärde, som bodde i Florens och redan då var en gam-
mal man. Han var född 1397 och och dog 1482. Samma år han dog skref
Toscanelli till sin italienske landsman och besvor honom att i handling utföra hans
idéer för att vinna stort rykte och ovansklig ära. . Det var ord, som kommo den
bragdlystne mannens lättrörda fantasi att flamma upp. I Lissabon lyckades Colum-
bus ingenting uträtta, ty de inre angelägenheterna och den indisk-afrikanska frågan
gåfvo konungen alltför mycket att tänka på. Därför vände sig Columbus till Spanien.
Men också här stannade det vid minnesskrifter och lärda meningsutbyten. Han
stod nu i begrepp att öfvergifva Spanien och styrde 1491 kosan till sjöstaden Palos
för att inskeppa sig till Frankrike.
Af några förståndiga män, med hvilka den vältalige mannen sammanträffade i det
nära Palos belägna klostret Santa Maria de la Rabida och som han förstod att stämma
till sin förmån, öfvertalades han att tills vidare stanna kvar i Spanien och afvakta
resultatet af de rekommendationer, som lofvades honom af en munk, som stod väl
anskrifven vid hofvet. Af en händelse inträffade samtidigt med dennes sändebref
intagandet af Granada, hvarigenom de sista i Spanien bosatta araberna fördrefvos till
Afrika. Detta innebar en stor lättnad för den spanska staten. Columbus rönte där-
för denna gång större välvilja än förut. Ehuru den rådande penningbristen ännu
hopade svårigheter, lyckades man likväl under loppet af år 1492 i Palos träffa alla
nödiga förberedelser för färden västerut. Tillskottet från konungens sida blef visser-
ligen ringa; efter S. Ruges beräkning af den spanska myntfoten uppgick det blött
till omkr. 30 000 mark. Denna summa skulle icke hafva räckt långt, men lyckligtvis
funnos på ort och ställe driftiga skeppskaptener, hvilka bekostade sin egen utrustning
för denna långfärd, hvilken ställde stor vinst i utsikt. Martin Alonso Pinzon ställde
skeppet »Pinta», hans broder Vincente Yanez Pinzon »Nina» till Columbi förfogan-
de. Själf hissade Columbus sin amiralsflagg på det ståtligaste skeppet, »Santa
Maria». Den 3 augusti 1492 utlöpte flottan En tid dröjde man vid Kanarieöarne.
Den 6 september tog den egentliga Atlantfärden sin början.
Den till 120 man uppgående skeppsbesättningen försvårade genom sitt missmod
och sin brist på disciplin det under alla förhållanden ej lätta företaget. Det var
nära, att amiralen, som blott genom att framvisa en med afsikt falskt förd loggbok
lyckats vinna tre dagars frist, hade tvungits att vända om, då slutligen en fjärran ö
kom i sikte för de modstulna spanjorerna. Den 12 oktober blef härmed för den
gamla världen den nyas födelsedag. Columbus tog för Spaniens räkning i besittning
en flack, sparsamt bevuxen, af en primitiv, vild befolkning bebodd ö, som inföding-
arne kallade Guanahani, och gaf den namnet San Salvador. Den hör med säkerhet
till Bahamaöarne; man har gissat på ön Watling. Då denna ö ej gaf något större
utbyte, fortsatte de spanska fartygen raskt sin färd och kommo snart till större land-
områden, hvilkas karaktär af öar man i början ej hade så lätt att konstatera. Det
var de nuvarande öarne Cuba och Haiti. På den senare beslöt Columbus att an-
lägga den första spanska kolonien, sedan han kringseglat ön och döpt den till
»Lilla Spanien» (Hispaniola). - Då »Santa Maria» under tiden lidit skeppsbrott, an-
träddes på de två återstående fartygen hemresan, som - äfven den - hade att
bjuda på alla slags vedermödor. Skeppet »Nina», som flytt till en portugisisk hamn,
lyckades blott genom konung Johans ädelmod få tillstånd att fortsätta resan. Det
och »Pinta» sammanträffade ånyo den 15 mars 1493 utanför Palos. Härifrån begaf
sig amiralen i triumftåg till hofvet i Barcelona, där han mottog den mest storartade
hedersbevisning. Alla de belöningar, hvarpå han framställt anspråk, ifall vågstycket
skulle lyckas, tillerkändes honom oafkortade. Den bekanta versen: Por Castilla y
por Leon un nuevo mondo hallo Colon (För Kastiliens och Leons räkning fann
Columbus en ny värld) har uppstått under dessa dagar och likaledes den kända
anekdoten om »Columbi ägg».
Columbi upptäckt förde fram en fråga af största politiska vikt, nämligen hur
den spanska ockupationen statsrättsligt förhölle sig till portugisiskt besittningstagande.
Äfven om afgörandet härom tills vidare måste uppskjutas, så var ett domslut i saken
likväl för framtiden oundgängligt, enär svåra tvister mellan de båda medtäflarne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
