- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
40

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.2. Cortez och Pizarro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montezuma mottog de inryckande främlingarne på ett ärofullt sätt men med
hemlig fruktan. De lönade honom med att hålla honom i fängsligt förvar i hans
eget palats, lägga beslag på den kungliga skatten och röfva allt guld, som de
kunde komma öfver. De förnämsta klenoderna skickade Cortez till den spanske
konungen med orden: »Ingen furste eger deras like». Allt tycktes på väg att lyckas,
folket, som saknade all ledning, vågade ingenting företaga. Då inträffade plötsligt
ett omslag. Förbittrad på sin egenmäktige och framgångsrike general, sände Cubas
ståthållare en öfverlägsen här för att bestraffa honom. Cortez skulle hafva varit
förlorad, om han ej med list och våld förstått att draga denna armé på sin sida.
Emellertid väcktes mexikanerna af denna brödratvist ur sin dvala. De reste sig med
fasaväckande raseri. Montezuma sårades af sina egna undersåtar och dog. Omgifna
af rasande fiender, förmådde spanjorerna till sist icke hålla sig längre kvar i staden.
I mörka natten gjorde de ett försök att slå sig igenom. Fruktansvärdt rasade kampen, framför allt på de genombrutna, af vatten omgifna stenbroarne. Blott en tredjedel
af de oförvägne kom därifrån med lifvet, bland dem Cortez, som två gånger sårats.
Han hemtade sig, erhöll förstärkning och begynte en ordentlig belägring af hufvudstaden, med kanoner och stora krigsskepp. Förtvifladt värjde den sig hela sjuttiofem dagar; därefter dukade den under för hungern och fiendens vapen. När den
fallit, lågo liken högtals i husen och på gatorna. Bortåt 200,000 människor skola
hafva omkommit.

Aztekisk kalendersten. Ur »Cités et ruines Americaines» par Desiré Charnay, Paris 1862.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free