- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
63

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.7. Hollands storhet och tillbakagång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOLLANDS STORHET OCH TILLBAKAGÅNG.

63

fördrefvo portugiserna och förö därifrån till Bali. Den 18 augusti 1597 återvände
de hem. De hade förlorat ett fartyg och 160 matroser af 250 mans besättning. Men
tiden var icke hjärtnupen och affärsresultatet godt: man medförde peppar, muskot,
nejlikor, kanel och försålde det fördelaktigt. Detta väckte mod till att företaga
talrika nya expeditioner. Konkurrensen började: 1598 hade Holland redan 28 Ost-
indiefartyg i sjön. Houtman-kompaniet, som ursprungligen bestod af nio deltagare,
utvidgades, och man lyckades vinna en duglig sjöman, amiral van Neck, som ledare
för expeditionerna åren 1598-99. Hollands sjö väsen fick genom långresorna en så
väldig lyftning, att omkr. år 1600 mer än 70,000 människor därstädes tingo sin
utkomst af sjömansyrket, 2,000 skepp voro under byggnad och 400 skepp uppehöllo
den betydande kusthandeln med Spanien och Portugal.

De politiska förhållandena voro sällsynt gynnsamma för holländarne med hän-
syn till deras företag. Omkr. 1600 låg den spansk-portugisiska kolonialmakten i

Insaltning och inpackning af sill i Holland.

Kopparstick af Cl. Iz. Visscher.

händerna på konungen af Spanien, och dennes krafter nedtrycktes mer och mer på
grund af de hopade regeringsärendena. Visserligen egde icke kolonierna, med undan-
tag af Filippinerna och Molukkerna, någon enhetlig förvaltning, men i politiskt hän-
seende måste portugiserna dela samma öde som spanjorerna. Och det har blifvit
af ödesdiger betydelse för dem, ty Spanien hade fiender öfverallt, och Spaniens fien-
der blefvo också fiender till Portugal, först och främst engelsmän och holländare.
Därunder visade sig portugisernas motståndskraft vara vida svagare än spanjorernas,
emedan de förra på grund af folkbrist hade måst koncentrera sin kolonisation till
enstaka punkter, då de talrikare spanjorerna däremot utbredt sig of ver större om-
råden. När nu i stället för den fredliga holländska samfärdseln med Lissabon under
1590-talet följde det planmässiga angreppet på Portugals svagt grundade östasiatiska
besittningar, gingo holländarne fram med stor klokhet och ny metod. Öfverallt på
Sundaöarne och på Indiens fastland sökte de vinna vänskapsförbund eller åtmin-
stone neutralitet från de små härskarnes sida, i det de eftersträfvade hvarken land
eller själar utan blott handelsfördrag. Därigenom vunno de infödingarnes förtro-
ende och i allmänhet mycket gynnsamma villkor. Att de^afstodo från hvarje slags

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free