Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.9. England blir världsmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
Den första varaktiga kolonien uppstod till följd af London-sällskapets verksamhet
1607 i Jamestown i Virginien vid mynningen af den likaledes efter konung Jakob
I uppkallade floden. Snabbt uppblomstrade koloniens verksamhet; 1619 utförde den
redan 20,000 skålpund råtobak till ett värde af 3,000 pund sterling; 1621 invandrade
1,400 nybyggare, däribland 60 kvinnor. Af kompaniet erhöll 1615 hvarje nybyggare
50 acres fri jord och ännu mer, om han tog aktier. 1618 sammanträdde det första
parlamentet, hvilket 1621 åstadkom en författning, mönstret för alla engelska kolo-
nialförfattningar. 1624 blef Virginien kronkoloni.
Långsammare var utvecklingen norrut. Plymouth-sällskapet egnade sig i början
mer åt kustfiske än kolonisation. Från och med 1620 inträffade ett omslag, hufvud-
sakligen till följd af en fri invandring af styfsinta puritaner, som i hemlandet icke
längre ville böja knä för »Baal». New Plymouth, New Hampshire, Maine, Massachusetts,
Connecticut och Rhode Island uppstodo och sammanslöto sig 1643 som »Nya Eng-
lands förenta kolonier». Omkring en dissenter-predikants bostad uppväxte en by,
som kallades Boston. Puritanerna lefde alldeles för sig själfva i enlighet med sina
stränga religiösa ideal, hvilka man likväl långtifrån får uppfatta såsom innebärande
någon särskild frihet. Sittning i stock, spöslitning och liknande straff hörde till
ordningen för dagen. Svordomar, lögnaktighet, kortspel bestraffades strängt, och ett
delvis hycklande sabbatsfirande och en svår intolerans uppammades. I bostadsförhål-
landena och lefnadsvanorna härskade en välgörande enkelhet, i familjen rättframt
patriarkaliska seder. Att man i alla fall icke försakade vissa lifvets »behagligheter»,
kan exempelvis den hedervärde Franklins lif bestyrka; han hade två barn utom
äktenskapet och skref bl. a. en bok angående konsten att välja sig en älskarinna.
»Yankee»-släktet höll på att utbilda sig.
Annorlunda förhöll det sig med kolonien Maryland, hvilken den katolske lorden
Baltimore 1623 upprättade i enlighet med det gamla Englands feodala principer,
ehuru redan nu i den religiösa toleransens tecken. På västra sidan om Hudsonflodens
dalgång uppenbarade sig kväkarnes religiösa sekt, och bland dem märktes 1681
William Penn, som lyckades förvärfva ett landområde, hvarpå 1682 grundstenen
lades till staden Philadelphia, hvars invånareantal snabbt tillväxte och hvars provins
erhöll namnet Pennsylvania. Mellan dessa engelska kolonier sköt den holländska in
som en kil. Då visade sig 1664 midt under freden en engelsk flotta utanför Nya
Amsterdam och tvang den oförberedda staden att gifva sig. Engelsmännen intogo nu
den bästa hamnen, slogo ned sina bopålar och kallade sin eröfring »New York».
Vid slutet af århundradet sträckte sig utmed östra kusten, från Charleston i
söder till Portland i norr, en nästan fullständigt sammanhängande rad af britiska
kolonier, som dock ännu hade mycket olika politisk prägel. Det var det följande
århundra det förbehållet att här åvägabringa öfverensstämmelse och att framflytta
den engelska gränsen åt väster, tills koloniernas uppror mot moderlandet ledde till
grundläggandet af Förenta staterna.
En skamfläck i Nordamerikas kolonisationshistoria utgör behandlingen af indianerna.
Engelsmännen hetsade dem mot alla medtäflare, dödade och utrotade dem medelst de
nedrigaste medel, genom uselt brännvin, ja, genom afsiktlig smittoöfverföring medelst in-
fektionsämnen, förgiftade täcken m.m. Den tiden måtte bland de fromma pilgrimsfäderna
det afskyvärda ordspråket hafva uppkommit: »Den bäste indianen är den, som är död».
De engelska kolonisternas uppror blef för moderlandet en tilldragelse med ytterst
viktiga följder för framtiden. Det innebar först och främst dess svåraste koloniala
förlust, men det hade redan i Indien fått ersättning. I det att Asien trädde i stället
för Amerika, försköt sig tyngdpunkten i den britiska kolonialmakten från det västra
till det östra halfklotet.
Med de amerikanska koloniernas affall sammanhänger också kolonisationen af
Australien. Denna kontinent hade redan under första hälften af 1600-talet upptäckts
till sina nordliga och sydliga delar af holländarne men förblifvit obeaktad. Den vik-
tigaste delen af landet, den af passadvindarne fuktade östra kusten, har först genom
Gook blifvit känd. Denne företog år 1769 en färd öfver Stilla oceanen i afsikt att
öfverföra två lärda forskare till Tahiti. På hemresan lyckades han, i det han genom-
seglade det nuvarande Cooks sund, få reda på, att Nya Zeeland var en dubbelö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
