Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 Olika styrelseformer. Borgare, signorer, tyranner och condottierer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
K. BRANDI, RENÄSSANSEN.
Mera framgång hade under några generationer familjerna Scaliger i Verona
och Carrara i Padua. Varaktigt häfdade sin ställning blott släkterna Este i Ferrara
och Reggio, Gonzaga i Mantua och Montefeltro i Urbino. Man måste i Mantua
och Ferrara taga de gamla massiva och dystra kasteilen i skärskådande för att
förstå uppkomsten af dessa välden, hvilkas hof längre fram skulle blifva så ljusa
och soliga. I Verona hade en gång Ezzelino da Romano, ett af Fredrik II:s verktyg,
upprättat detta skräckherravälde, som Albertino Mussato varnande omtalar. Seder-
mera kom en medlem af släkten Scaliger till makten (1259), först som podestå della
Mercadanza, sedermera som podestå del popolo. Han grundade den härskarätt,
Gondottieren Guidoriccio Fogliani. Fresk af Simone Martin! i Palazzo publico i Siena (1328).
hvars härlighet än i dag så hörbart talar ur de klumpiga palatsen vid Piazza dei
Signori och ur de trotsigt öfvermodiga grafmonumenten utanför kyrkan S. Maria
antica. Cangrande della Scala beskyddade Dante; han var Henrik VII:s riksvikarie.
Sedermera urartar släkten, Gansignorio och Antonio hafva endast genom brodermord
ännu lyckats sätta sig i besittning af makten
De yttersta motsatserna till den för landet i öfrigt alldeles främmande och nedärfda
inhemska signorian erbjuda under 1300-talet Florens och Milano. Under en tid af nöd
och betryck inkallade florentinerna hertig Karl af Calabrien, son till konungen af Neapel,
som ända till sin död (1328) lät representera sig af grefve Gautier de Brienne, hertig af
Athen. Därpå följde år med växlande inflytande från främmande stormän, tills floren-
tinerna 1341 ännu en gång, nu med egen rätt, inkallade hertigen af Athen. Denna
gång lade Gautier de Brienne an på ett verkligt herravälde. Med hjälp af de stora
släkterna angrep han först och främst det rika borgerskapet, Popolo grasso, äfven
genom att gynna de lägre klasserna och arbetarne, hvilka han vande vid rättvisa,
ämbets- och styrelseansvar. Efteråt höll han äfven adeln kort, och det såg ut, som
om han skulle lyckas låta sitt härskarvälde uppbäras af folkets breda lager. Men hans öfver-
vägande franska omgifnings oförskämdhet och fräcka osedlighet uppretade i lika grad alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
