Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5 1400-talet (Quattrocento). Konstnärer, lärde, skalder och helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
K. BRANDI, RENASSANSEN.
Johannes Argyropulos, nära
förbunden med huset Me-
dici, tillegnade den gamle
Cosimo äfven sina öfver-
sättningar af Aristoteles,och
äfven han utbytte med den
gamle, hvilken han beröm-
de för den högsta humani-
tet, tankar öfver lifvets frå-
gor. Men de lärde syssel-
satte sig förutom med Ari-
stoteles’ världsvishet äfven
med »Platos teologi» och
»Pauli filosofi». Då man
här och där sedan länge äf-
ven studerade hebreiska, så
kunde snart de vetgirige
från Frankrike, England,
Schwaben och Nederlanden
från studiekamrarne i Flo-
rens hemta sig vapen för att
förnya teologien. De gjorde
det, som bekant, på en väg,
som förde långt bort från
den italienska renässansen.
I Florens betydde däre-
mot det varma intresset för
platonska idéer likväl en-
dast en starkare disposition
för det traditionellt kyrkliga.
Ty det skulle vara ett stort
misstag att alltför långt
vilja skilja denna tidens
grundstämning från det
kyrkliga, ja, äfven från det
religiösa som en estetisk
Fra Beato Angelico da Fiesole,
musicerande ängel.
Detalj från omramningen af en ma-
donnabild i Uffizierna i Florens.
intellektuell angelägenhet.
Motsatsen till reformationen
beror icke på kyrka och tro,
utan på sedlighet. Det he-
liga och ödmjukheten äro
ett verkligt behof för dessa
tider. Det med filosofien
besläktade religiösa intresset
är äfven nu, liksom under
skolastikens tidsålder, be-
fryndadt med mystikens rö-
relser, och både den reli-
giösa tydningen och förnim-
melsen af lifvet äro ännu
alltjämt ett väsentligt ele-
ment af denna kultur. Så
mycket man än i de högre
kretsarne föraktade munk-
väsendet, där det endast
uppträdde bettlande och
dumt, så värnlös var världs-
kulturen gent emot det verk-
ligt heligas genialitet. Den
fulländade ensidigheten för-
felade aldrig att göra ver-
kan på detta, alltjämt mera
starkt konstnärligt utveck-
lade folk. Det frambragte
ännu alltjämt af sig själft
den .lidelsefullaste exalta-
tion och den innerligaste
ödmjukhet, och för konst-
nären, som själf kände den
innerliga kontakten med
folkets själ, måste dessa det
öfverjordiskas uppenbarel-
ser i mänsklig gestalt hafva
förefallit liksom inspirationer. Antonius från Padua, Bernardino och Katarina från
Siena och många andra lefde och verkade ännu under denna tid. Den unga, heliga
Katarina från Siena ville i fullständig frigjordhet från det sinnliga redan i detta lifvet
höja sig öfver denna världen, och i himmelska visioner erfor hon redan utomordentlig
nåd. Som Franciscus af Assisi trodde hon sig bära märken efter Frälsarens sår och
kände sin himmelske brudgums ring på sitt finger, liksom sin heliga namne Katarina
af Alexandria. Men hon inneslöt sig icke i sin cell; hennes inflytande gick från
klostret ut öfver folket, och det stackars folket älskade den unga flickan som sin
»dolcissima mamma». Hon afgjorde tvister mellan släkter och vände sig med sitt
tal till furstar och påfvar. 1376 sände henne florentinerna som fredsmäklare till
Avignon, och utan rädsla talade hon inför de församlade kardinalerna, liksom många
af hennes bref voro glödande anklagelser mot kurians förvärldsligande. Att den gamle
Gosimo Medici om aftonen gick ut till San Marcos kloster till uppbyggliga samtal med
den helige Antoninus, hvilken vi känna såsom en efterblifven skolastiker, är icke så
underligt och motsäger icke hans intresse för Platos filosofi, hvilken efter grekernas
dagar bibragtes honom af en son till hans läkare, den unge prästen Marsilio Ficino.
Först sent har det en gång - återigen i Florens - dock kommit till en stor och
dramatisk konflikt, när de stridiga elementen i denna kultur skarpt mötte hvarandra
i ovanligt utpräglade personligheter och i anslutning till politiska motsatser förmådde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
