Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7 Högrenässansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
K. BRANDI, RENÄSSANSEN.
som Gud och som helgon stod på altarena. Att denna tid just på de bildande konsternas
område gifvit sitt allra största, berodde utan tvifvel också på denna egendomliga
förbindelse mellan det yttre kyrkliga och det sinnligt världsliga väsendet, och tidens
skarpa blick behärskade allt.
I Florens härskade efter Savonarolas död ännu en gång republiken, och i lycklig
tillförsikt lät det rika folket Lionardo da Vinci och Michelangelo Buonarroti (1475-
1563) med målningar smycka den stora salen i stadshuset; deras mycket beundrade
kompositioner hafva ej kunnat
motstå tiden, och den store
Lionardos gestalt kan alltjämt
anas blott i konturer efter de
få resterna af hans verk, efter
det magiska intryck han gjorde
på sina samtida och efter rike-
domen af hans utkast. Lidel-
sefullare har ingen mättat sina
ögon än denne siare, som spå-
rade lif i hvarje minsta fiber,
hvarje flyktig ljusreflex och
som först försökte tämja na-
turkrafterna genom sinnrika
maskiner. - Däremot har ko-
lossalstatyn öfver David bibe-
hållit sig, hvilken Michelangelo
ställde som frihetens symbol
utanför stadshusets dörrar. Äf-
ven kyrkorna och klostren
sågo verk, hvilkas likar den
förra generationen icke anat.
I en storartad känsla för det
arkitektoniska, i enlighet med
symmetriens, jämviktens och
den värdiga rörelsens element,
som ligga i den mänskliga ge-
stalten, frigjorde sig det sista
århundradets figur- och uppfin-
ningsrikedom till en ny stil.
Individualiteterna underord-
nade sig åter en högre sam-
hörighetskänsla. Målningar,
statyer, rum och byggnader
gifva samma intryck af massa,
som förlänats lif och rörelse. I
de florentinska kyrkorna vittna
därom Andrea del Sartos form-
skönhet i icke mindre grad än
Michelangelo, slaf.
FreskU Sixtinska kapellets tak i Rom.
Fra Bartolomeos djupa allvar.
Men allt eftertryckligare gaf det påfliga Rom bevis på sin öfverlägsna makt. Redan
uppehöllo sig i Rom arkitekterna Bramante från Milano, Giuliano da San Gallo från
Florens och Fra Giocondo från Verona. Liksom påfvarne byggde äfven de förnäma
kardinalerna med största omkostnader sina kyrkor, palats och villor. De mest lönande
uppgifter stodo här bildhuggare och målare till buds. Julius II öfverglänste alla sina
företrädare. Bramante erhöll till en början det jättelika uppdraget att ombygga S:t Petri
döm; den 18 april 1506 lades grundstenen till en af de mäktiga pelare, som uppbära
kupolen. Samtidigt uppgjorde påfven planen till sitt eget grafmonument och till-
kallade för utförandet häraf Michelangelo från Florens. Dennes djupa fantasi fram-
trollade genast en rikedom af underbart sköna figurer, och hans händer grepo redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
