Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5 Det tyska folket, kejsaren och riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
TH. BRIEGER, REFORMATIONEN.
egen fördel för ögonen? Vissa förnäma familjer i städerna kände sig tillbakastötta
af den hänförelse, hvarmed det lägre folket mottog reformationen. Det starka demo-
kratiska drag, som därvid gaf sig tillkänna, kom dem att hysa farhågor för sin
privilegierade ställning. Jämte dessa funnos andra, som, till äfventyrs beroende
af sin - det gamla hängifne - förman, böjde sig för våldet och miste modet att
f i£öt fcljons trartcrlnn 0011 ömt
ii romtfdxn 2lbl<
hålla på sm egen
mening. Visst fanns
det, också i denna he-
roiska tidsålder, för-
sagda och räddhåga-
de individer! Med
tanke pådenna grupp
är det, som Henrik
von Kettenbach i bit-
ter ton utropar: »Stä-
derna frukta kejsar
Nero; furstarn e hafva
barn och bröder,
hvilka hafva eller
vänta lön af Anti-
krist, och Pilatus
hjälper Kaiphas mot
Christum, och till
sist skriar också he-
la församlingen, att
man skall gifva dem
mördaren Barrabam
och döda Jesum.»
Därtill kommo kvin-
norna, hvilka stodo
under sin biktfaders
starka vilja. De sågo
sig hotade med hel-
vetets alla kval, eller
också blefvo de be-
styrkta i sin böjelse
för kyrkans dels sin-
nena tilltalande, dels
vidskepliga bruk och
kunde ännu mindre
än männen umbära
frälsningens lugnan-
de, söfvande medel.
Fjättrade i sitt inre
voro också de kyr-
kans trogna söner,
hos hvilka den in-
rotade auktoritets-
tron var alltför stark,
känslan för det goda, som kyrkans enhet innebar, alltför mäktig, för att de skulle
hafva kunnat frigöra sig. Ulrik Zasius i Freiburg i Breisgau, en af de mest fram-
stående juristerna på sin tid, en man med frigjord åskådning och mångsidig bildning,
såg till en början i Luther ett himmelens sändebud. Men när denne i sin fortsatta
utveckling förnekade påfvedömets gudomliga rätt och kastade öfver ända hela den
kanoniska lagen, då förmenade Zasius, att den beundransvärde mannen hade stapplat,
ja råkat in på en afväg. Likväl bekände han sig, ännu år 1520 i ett bref till Luther,
med glädje till hans »härliga läror» om aflaten, bikten och boten utan att dock
gctttö fr»*
Titelblad till en mot aflaten riktad flygskrift (1525).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
