- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
540

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

540

M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.

- men det har skett på bekostnad af nationens andliga hälsa, utvecklingsmöjlighet
och handlingskraft. Priset var alldeles för högt. Hvad gagn hade Spanien af sin
enhet, när det, kraftlöst och undermineradt i sitt inre, tärdes till följd af den andliga
frihetens förkväfning och i förfärande hast tynade bort?

Liksom han gjort i Spanien och dess italienska biland, tänkte Filip utrota kätteriet
också i Nederlanden, som tillhörde honom. Öfver dem som öfver Spanien skulle
den andliga döden breda sig.

Nederlandens sjutton stater hade genom det burgundiska huset och dess efterföljare,

Habsburgarne, genom
arf, köp och rent våld
sammanförts från de mest
skilda håll. Det utgjorde
ett ståtligt helt. Oin också
Liége ännu bevarade sin
själfständighet under en
riksomedelbar furstbi-
skop, hörde i stället hela
Luxemburg med sina nu-
varande lothringska och
rhenländska bestånds-
delar, vidare våra dagars
franska Flandern och
franska Hennegau såväl
som Artois till Nederlan-
den. Karl V hade löst
dessa hittills isolerade
provinser dels från Tyska
riket, dels från fransk
öfverhöghet och sedan
genom fördraget i Augs-
burg år 1548 sammanfört
dem till en statsrättslig
enhet, som endast till
namnet var förbunden
med Tyska riket såsom
dess burgundiska krets.
En nederländsk natio-
nalkänsla började utbilda
sig. Å andra sidan be-
mödade sig Karl V med
stor följdriktighet att
undertrycka och försvaga,
mera med kloka rådslag
än med maktspråk, dessa

,, . c ^ Ox0i provinsers trotsiga stan-

Margareta af Parma, Stat- Målning af Coeiio i derfrihet hvilken så ofta

hållarinna öfver Nederlanden. Kimgi. Museet i Brussei. ^"eT[ en fara för

deras härskare. Han

smickrade på allt sätt nederländarne, begagnade dem med förkärlek i offentliga värf
och fäste vid sin omgifning deras ledande adelsfamiljer. I stället för provinsial-
ständerna inkallade han generalstaterna, hvilka, framgångna ur de förras val, repre-
senterade hela landet. Dels stärkte han därigenom enhetstanken, dels behöfde han
generalstaterna till följd af de oupphörliga penningkraf, som han framställde till
nederländarne på grund af sina nästan oafbrutna krig. Under det att de årliga
inkomsterna från Amerika vid den tiden sällan öfverstego 1,200,000 dukater, betalade
nederländarne fem millioner dukater, i våra dagars mynt mer än 100 millioner kronor.
Häraf får det utomordentliga värde, som spanjorerna satte på behärskandet af Neder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free