Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGSÅR
Nicolas d J Bruyn fec. (?)
Efter den olycklige Don Juans död fann Filip II till sist rätte manien att be-
kläda högsta ståthållarskapet öfver Nederlanden: Margaretas af Parma son, Alexan-
der Farnese. Öfvad i alla krigiska idrotter, outtröttlig, en framstående taktiker, var den
unge prinsen af Parma samtidigt en vidtskådande statsman, en skicklig underhandlare,
klok, ståndaktig och dådkraftig. Denne utmärkte furste öfvertog tillika ledningen på
en för honom mycket gynnsam tidpunkt. Generalstaterna voro till den grad utan
alla tillgångar, alt såväl pfalzgrefve Johan Kasimir som hertigen af Anjou lemnat
landet. Motsatsen mellan det katolskt romanska Södern och det protestantiskt
germanska Norden hade utvecklats till förfölj elselystet hat. Med skickligt begag-
nande häraf öppnade Farnese underhandlingar och förmådde sålunda - utom
Luxemburg och Namur, som redan tillhörde honom - provinserna Artois, Hennegau
och Flandern att i Ärras den 6 januari 1579 sluta ett förbund till upprätthållande
af den katolska tron. »Malcontenternas» hela parti biträdde genom fördniget i Mont-
Saint-Eloy den 6 april unionen i Ärras. Däremot afslöto redan den 29 januari
provinserna Holland, Zeeland, Geldern, Utrecht och Friesland - något senare äfven
Overijssel och Groningen -unionen i Utrecht som ett evigt beståndande förbund till
gemensamt försvar och jämväl upprätthållande af fullständig religiös frihet. Det var
stiftelseurkunden till republiken Nederlandens Förenta stater. Farnese hade lyckats
åstadkomma den ödesdigra söndring i Nederlanden, hvilken blef bestandande för
framtiden.
Hans närmaste plan gick ut på att eröfra Brabant och Flandern. De där belägna
stora städerna kunde han ej intaga genom öppen stormning; därtill egde han ej
tillräckliga trupper. I stället uppgjorde han den planen att genom befästningar
utmed de förnämsta landsvägarne afskära dem från all förbindelse och därigenom
tvinga dem att gifva sig. Det skickliga utförandet af denna plan inbragte honom i
själfva verket glänsande resultat. I det han besatte städerna ända till Mecheln, bl. a.
det mycket omstridda Breda, grundlade han en stark maktställning i hjärtat af Bra-
bant, i omedelbar närhet af Briissel och Antwerpen. Till sin undsättning inkallade
generalstaterna ånyo hertigen af Anjou. Han anlände med 17,000 legosoldater och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
