Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
ringen af Sigeth, som försvaras af
Zriny.
1567 Hertig Alba blir ståthållare of ver
Nederlanden. »Blodsdomstolen». -
Wilhelm af Oranien går i lands-
flykt.
1568 Grefvarne Egmont och Horn afrät-
tas i Brussel.
- Don Carlos, Filip Il:s son, f i fän-
gelse.
- Blodig förföljelse af moriskerna (mo-
rerna) i Spanien.
- Maria Stiiart, fördrifven från Skott-
land, flyr till Elisabeth. Hennes son
blir konung under namn af Jakob
VI (f. 1566).
1569 Prins Ludvigs af Condé död.
- Amiral Coligny (f. 1517) hugenotter-
nas ledare.
- Unionen i Lublin. Polen förenadt
med Litauen, Preussen och Ukraine.
1570 Freden i St. Germain en Laye. Pro-
testanterna få religionsfrihet och fyra
säkerhetsplatser.
- Drottning Elisabeth af England blir
exkommunicerad och börjar en af-
görande kamp mot katolicismen.
- Mötet (Konsensus) i Sendomir åväga-
bringar enhet i de protestantiska
bekännelserna i Polen.
1571 Inrättandet af börsen i London.
Den engelska handelns uppsving.
Merchant adventurers.
- Den turkiska flottans förstöring vid
Lepanto genom Don Juan d’Austria
(f. 1547). Det osmanska väldets till-
bakagång.
- Uppror i Nederlanden till följd af
de skatter, som Alba påbjudit.
1572 24-25 augusti. Blodsbröllopet i
Paris (Bartolomeinatten). Coligny f.
- Vattengeuserna under Wilhelm von
der Mark eröfra den befästa ham-
nen Briel.
- Benvenuto Cellini f i Florens, f. 1500.
- Jagelloniska ätten utdöd (Jagelloner-
na sedan 1386 storfurstar af Litauen).
Polen blir valrike. Liberam veto.
- Den skotske reformatorn John Knox f,
f. 1515.
1573 Alba hemkallas. Luis de Requesens
y Zuniga Albas efterträdare (1573 -
1575).
1574 Ludvig och Wilhelm v. Nassau stupa
i slaget på Mooker-heden.
- Henrik III af Frankrike tillträder
regeringen (1574-1589).
1574 Giorgio Vasari f, byggmästare, må-
lare och konstskriftställare, förfat-
tare af berömda konstnärsbiografier
(f. 1511).
1575 Leydens universitet grundadt.
- Holland och Zeeland förklara sig i
Delft oafhängiga.
1576 Pacifikationen i Gent: sammanslut-
ning af alla de nederländska pro-
vinserna mot spanjorerna.
- Don Juan d’Austria blir ståthållare
öfver Nederlanden (1576-1578).
Edictum perpetuum.
- Maximilian II f. Rudolf II tysk
kejsare (1576-1612). Jesuitordens
befrämjare.
- Tiziano Vicellio f, den venezianska
skolans berömdaste mästare (f. 1477).
- Mästersångaren Hans Sachs f i Niirn-
berg (f. 1494).
1577 Engelsmannen Francis Drake börjar
sin världsomsegling (1577-1580).
1578 Konung Sebastian af Portugal stu-
par i slaget vid Alcassarquivir.
- Alexander Farnese, hertig af Parma,
ståthållare öfver Nederlanden (1578
-1592).
1579 Unionen i Utrecht. Sammanslutning
af de sju norra protestantiska pro-
vinserna i Nederlanden.
1580 Det portugisiska kungahuset utdör.
Portugal tillfaller Spanien.
- Kosackhetmanen Jermak Timofejev
påbörjar Sibiriens eröfring.
- Frans Hals född, holländsk porträtt-
målare (f 1666).
1581 Torquato Tassos (1544-1595) »Be-
friade Jerusalem».
1582 Hertig Alba f.
- Gregorianska kalendern införd af
påfve Gregorius XIII (1572-1585).
1583 Arfföljdstriden om Köln.
- Kolonisering af Newfoundlands ku-
ster genom England.
1584 Wilhelms af Oranien mord. Hans
son Moritz af Oranien (f 1625).
- Potatisen införes af Walter Raleigh
till Irland från Virginien.
- Tsar Ivan IV gör början till Sibiri-
ens eröfring.
1585 Antwerpen belägradt och intaget.
Amsterdams och den nederländska
sjömaktens uppblomstring.
– Francis Drake plundrar Västindien
och Florida.
- Walter Raleigh kommer till Virgi-
nien (f 1618).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
