Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1625 Antillerna besättas af fransmännen;
Martinique och Guadeloupe.
1626 Wallensteins seger vid Dessaubryg-
gan - öfver Elbe - öfver Ernst af
Mansfeld (f vid Serajewo i Bosnien).
- Tillys seger öfver Kristian IV af
Danmark vid Lutter am Barenberge.
- Kristian af Braunschweig f.
- Francis Bacon f, engelsk statsman
och filosof.
1627 Tilly och Wallenstein eröfra Hol-
stein, Schleswig och Jutska halfön.
Wallenstein besätter Pommern och
Mecklenburg.
1628 Hugenotternas fästning La Rochelle
eröfras af Richelieu.
- Kanada-kompaniet omorganiseras af
Richelieu.
- Stralsund belägras utan framgång af
Wallenstein.
1629 Fred i Lübeck och restitutionsedik-
tet. De andliga gods, hviika sedan
Passaufördraget (1552) sekulariserats,
skulle enligt restitutionsediktet åter-
gå till katolska kyrkan.
- Christian Huygens, holländsk fysi-
ker och astronom född (f 1695).
1630 Kurfurstedagen i Regensburg genom-
drifver Wallensteins afskedande.
- »Journée des dupes». Richelieu, ho-
tad i sin ställning af Maria af Me-
dici, vinner fullständigt herravälde
öfver Ludvig XIII.
- Den svenske konungen Gustaf II
Adolf landstiger i Tyskland. Han
besätter Pommern.
- Johan Kepler f (f. 1571), den nyare
astronomiens grundläggare.
1631 Sverige ingår i Bärwalde ett sub-
sidiefördrag med Frankrike.
- Magdeburg eröfras af Tilly.
- Gustaf Adolf besegrar Tilly vid Brei-
tenfeld (Leipzig).
1632 Gustaf Adolfs seger vid Lech öfver
Tilly (f). Wallenstein blir ånyo kej-
sarens öfverbefälhafvare. Läger vid
Fiirth och Nurnberg.
- Slaget vid Liitzen. Gustaf Adolf seg-
rar men stupar.
- Kristina, Gustaf Adolfs dotter, drott-
ning i Sverige (nedlägger kronan
1654, f 1689).
- Baruch Spinoza f. i Amsterdam, stor
holländsk filosof (f 1677).
1633 Konventet i Heilbronn. Förbund
mellan de sydtyska protestanterna
647
samt Sverige (Oxenstierna) och Frank-
rike (Richelieu).
1634 Wallensteins mord i Eger.
- En svensk-tysk armé (under Bern-
hard af Weimar och Gustaf Horn)
besegras vid Nördlingen.
1635 Separatfreden i Prag mellan Sach-
sen och kejsaren upphäfver restitu-
tionsediktet.
- Den franska akademien grundlag-
ges af Richelieu. - Corneilles Cid.
- Löpe Felix de Vega Carpio f, spansk
dramatiker, f. 1562.
1636 Svenskarne under Baner besegra de
kejserliga och sachsiska trupperna
vid Wittstock.
- Teet blir kändt i Europa (Paris).
(1650 infördt till England).
1637 Ferdinand II f. Ferdinand III tysk
kejsare (1637-1657).
- Det pommerska hertighuset utslock-
nar med Bogislaus XIV.
1638 Bernhard af Weimar (f 1639) segrar
vid Rheinfelden och eröfrar Elsass.
Breisach intages.
1639 Fransmännen under Turenne och
Condé eröfra Elsass.
- Den spanska flottan förstöres af hol-
ländarne under Tromp.
- Martin Opitz f (f. 1597).
- En svensk koloni grundlägges vid
Delawarefloden i Nordamerika.
1640 Peter Paul Rubens f, flamländsk
målare f. 1577.
- Huset Braganza kommer med konung
Johan IV på Portugals tron. Portu-
gal sluter anfalls- och försvarsför-
bund med Holland mot Spanien.
- Fredrik Wilhelm, den store kurfur-
sten, tillträder regeringen (1640-
1688)
- Paul Fleming f, lyriker (f. 1609).
1641 Johan Baner f. Anton van Dyck f,
flamländsk målare (f. 1599).
1642 Holländaren Abel Tasman kringseg-
lar Australien (Nya-Holland).
- Richelieu f. Hans efterträdare Ma-
zarin.
- Svenskarne under Torstenson segra
öfver de kejserlige vid Breitenfeld
(Leipzig).
- Galilei f, framstående naturforskare
(f. 1564).
- Isaac Newton f. (enl. g. st.), fysiker
(f 1727).
1643 Ludvig XIII f. Hans son Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
