Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK OCH ANTIK ANDA. UPPKOMSTEN AF EN TYSK KULTUR.
411
tid blefvo här barnen systematiskt härdade, fingo gå enkelt och lätt kladda, och
skolplugget blef delvis ersatt af trädgårdsarbete och slöjd.
Här saknades alltså icke en del ansatser, och dessa fullföljdes sedan af några af
Philanthropinums direkta lärjungar. En var den hederlige, älskvärde Salzmann, en
annan den något patriarkaliskt småsluge Campe, »Robinsons» tyske bearbetare. Andra
och mera medelbara lärjungar till Basedow hafva gjort ett och annat till allmän egendom.
Åtskilligt, som verkat välsignelserikt, har varit frukter af denna riktning. Det har
blifvit sa, ju mer man sköt undan de mindre
allmänfattliga punkterna af de basedowska
ideerna samt hans angrepp mot den
grundligare lärdomen och den bokliga
bildningen och ju mer man lät honom själf som
människa falla i glömska. Schweizaren
Pestalozzi fortsätter härvidlag Basedows
arbete samt påverkas också direkt af Emile
— Pestalozzi, en af de renaste,
älskvärdaste, mest humana och osjälfviska
människor, en man, som nog kunde taga miste,
men hvars misstag helt berodde på en
idealism, som saknade tillbörlig förmåga
att bedöma människor. Äfven inom den
tyska katolicismen göra sig dessa
sträfvanden gällande, ehuru de leda sitt
ursprung från Rousseau och protestantisk
upplysning. Framför allt ser man det hos
friherre Frans von Furstenberg, domherre
i Munster och biskoplig minister, »den
katolske Pestalozzi», som man kallat
honom; han satte som sin lifsuppgift att
höja det katolska undervisningsväsendet
till ett plan, lika högt som det, hvarpå
det frisinnade protestantiska befann sig.
Basedow upplefde icke upplösningen af
Philanthropinum i Dessau. Under sin sista
tid hade han ej skött det. Han hade
tillräckligt att göra med sin
skriftställar-verksamhet, och då på grund af det slarf,
som var utmärkande för honom, ledningen
af anstalten och af undervisningen för
honom kändes som ett besvärligt band, sa
gjorde han sig snart kvitt alltsamman. —
Goethe såg den mycket omtalade
reformatorn redan samma ar, som hans »elemen- Handel med undervisningsmateriel,
tarverk» utkom; det var vid det bekanta Radering af D. chodowiecki mu. B. Basedows arbeten,
sammanträffandet i Koblenz, då han också
råkade Lavater — man erinre sig hans Prophete rechts, Prophete links o. s. v. —
och tack vare skaldens kyliga, humoristiska tillbakadragenhet hafva vi en drastisk
skildring af mannen i hans yttre uppträdande. Goethe karakteriserar vidare
pedagogansiktet med dess egendomliga liniespel, som det tedde sig i lefvande lifvet och möter
i gamla stick — »hans sammanträngda och liksom inåt vända fysionomi». I stil
med Basedows hela lif var, att han på dödsbädden i en hastig vändning förordnade,
att han till sina medmänniskors gagn skulle öfverlemnas till anatomisalen, och i
stil därmed ar också, att trots den stora ifvern det dock ej blef något af därmed.
Vi hafva dröjt vid namnet Basedow relativt längre, an det ännu helt nyligen skulle
skett i en kort öfversikt som denna. Men förklaringen ligger däri, att vi i vara
dagar rundt omkring oss se en stor del af hvad som rörde sig i hans hufvud och i hans
instinkter åter taga lif och bäras fram, låt vara att detta beror mindre på direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
