- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
30

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Unionsförfattningen. - 7. Unionens yttre och inre befästande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

30 P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.

hällighet, men man hade beslutat, att författningen skulle träda i kraft, blott den i
nio stater blifvit godkänd af uttryckligen för detta ändamål valda församlingar
fconventions). Ett sådant beslut var ett statsstreck, som endast af den bittra
nödvändigheten kunde ursäktas, ty man hade nu endast att välja mellan förslagets
antagande eller anarki. I alla stater uppflammade nu en het strid. Hela folket
söndrade sig i federalister eller vänner af författningen och motståndare till
densamma, som kallade sig antifederalister. Med detta sistnämnda parti förenade sig äfven
de, som från demokratisk ståndpunkt bekämpade nationalkonventets verk. Dessa
riktade sina angrepp mot presidentens enligt deras uppfattning despotiska makt
och utelemnandet af garantier för folkets rättigheter, medan antifederalisterna
bekämpade undertryckandet af staternas frihet genom förbundets öfvermakt.

Först blef författningen antagen af ett konvent i den lilla staten Delaware (den
7 december 1787). Därpå kommo i rask följd Pennsylvania, New Jersey, Georgia,
Connecticut, Massachusetts, Maryland, Syd-Carolina och New Hampshire. Därmed
var niotalet uppnått, men ännu fattades Virginia och New York, utan hvilka en
union ej ,var tänkbar. Snart kom äfven Virginias bekräftelse. Men så mycket
häftigare var motståndet i New York, där Hamilton måste uppbjuda hela sin
vältalighet för att genomdrifva författningens antagande (den 26 juli 1788). Nu förklarade
kongressen, att konstitutionen var antagen, och utan att invänta besked från de två
ännu återstående staterna Nord-Carolina och Rhode Island, förordnade den om val
till den nya kongressen och af president. Nord-Carolina bekräftade författningen
den 21 november 1789, Rhode Island först den 19 maj 1790. Författningen trädde
i kraft redan 1789, och den amerikanska revolutionen slutade sålunda samma år,
som revolutionen började i Frankrike och frihetens och jämlikhetens idéer för
första gången triumferade på europeisk mark.

7. Unionens yttre och inre befästande.

Den första folkräkningen i Förenta staterna, som anställdes år 1790, gaf en siffra
af nära 4 millioner, den andra, af år 1800, 5,300,000; unionen räknade alltså redan
vid början af det nittonde århundradet en något högre invånarsiffra än Sverige vid
början af det tjugonde. Inemot en femtedel af befolkningen var negrer; af de hvite
torde då ännu det stora flertalet, efter en beräkning åtta tiondelar, hafva varit af
engelsk härkomst, och amerikaner af främmande ursprung hade till största delen
assimilerats. Invandringen hade starkt aftagit i andra hälften af det adertonde
århundradet och var äfven i de första årtiondena af det nittonde obetydlig. Den
amerikanska nationen var omkring år 1800 kanhända mera homogen än vid någon
annan tidpunkt i det föregående och efterföljande. Det blef af utomordentlig vikt för
Amerikas historia, att stat och samhälle redan fått sin fasta utbyggnad, när den
stora invandringen från Europa begynte.

Den allra största delen af folket, lefde alltjämt i närheten af kusten. Henry Adams
beräknar, att år 1800 mer än två tredjedelar af befolkningen bodde på ett afstånd
af högst 50 (engelska) mil från hafskusten. Det stora flertalet var landtbefolkning;
stadsbefolkningen, som 1910 utgjorde ungefär 40 procent af det hela, uppgick 1790 knappt
till 3 V2 procent; landets största stad, Philadelphia, räknade efter den första census
blott 42,000 och 1800 70,000 invånare. New York, hvars befolkning under dessa
tio år ökades från 32,000 till 60,000, var redan på väg att öfverflygla kväkarstaden,
medan Boston, Baltimore och Charleston, de enda städer, som då ännu hade mer
än 20,000 invånare, följde efter på långt afstånd.

Södern var alltjämt plantagelandet, hänvisadt till export af några få
jordbruksalster, framför allt tobak, ris och indigo. Vid slutet af det adertonde århundradet
var ställningen rätt bekymmersam för Söderns plantage-egare. Ute vid kusten var
jorden utsugen genom skoningslös rofdrift, odlingen af ris och indigo kunde ej
vidare utbredas, och plantagesystemet skulle kanhända redan då hafva gått under, om
icke stora tekniska uppfinningar lagt en ny grund för Söderns hushållning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free