Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Österrike, Preussen och Tyskland på 1840-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
H. ULMANN, EUROPA UNDER REAKTIONENS TIDSÅLDER.
Konung Fredrik Wilhelm IV
af Preussen och hans gemål.
Kopparstick af K. A. Schwerdgeburth
efter en målning af Th. Rosemann.
hof åt en öfverraskande rik tjechisk litteratur. På sagor och dikter af äldre ursprung,
delvis förfalskningar, följde, med samma syfte att pånyttföda nationen, språkliga och
historiska verk. Och snart lyckades denna lärda rörelse, uttydd i nationalistisk
riktning, sätta djupare lager i rörelse. Inom landtständerna gick man ända till att
återfordra gamla rättigheter. Tjecherna började känna sig som en del af den stora
slaviska världen. En liknande företeelse yppade sig bland sydslaverna i Kroatien,
Kustlandet och annorstädes, där man ville grunda en sydslavisk »illyrisk» språkenhet.
I vida lifligare tempo hade det politiska intresset rört sig bland magyarerna, utan
att det på riksdagarne sedan 1839 kommit till de af den offentliga meningen yrkade
reformerna. Men från tribunen genljöd i ännu vidare kretsar hvad som förut funnit
uttryck i litteraturen eller på fackmöten. Enskilda magnater, såsom Frans Deak
och andra vidsynta representanter för dessa 700,000 adlige, till hvilka det politiska
lifvet dittills inskränkt sig, önskade utvidga det politiska verksamhetsfältet till förmån
för borgare- och bondeståndet men framför allt gifva det sistnämnda frihet och
egendom. Äfven dessa liberala reformvänner kräfde erkännande af
skattebevillnings-rätt för riksdagen.
ii Då Sträfvandena efter frihet och organisation ej ledde till något resultat, bildades
på 1840-talet under inflytande af den vältalige advokaten Ludvig Kossuth ett
demokratiskt parti, som eftersträfvade en rent nationell styrelse med upphäfvande af
adelns privilegier i komitaten och i riksdagen.
Sedan latinet lemnat plats för magyariskan som parlamentsspråk, fylldes
hufvudena med nationellt öfvermod gentemot konungarikets öfriga invånare, tyskar,
kroater, serber och andra. Med Kossuth framträdde i synnerhet i pressen ett
demokratiskt element. Ur stånd att råda bot på de öfverklagade missförhållandena gjorde
man i Wien än en gång försök att på byråkratisk-militärisk väg organisera samhälls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
