- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
423

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. England och dess kolonier.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGLAND OCH DESS KOLONIER.

423

skulle därför inskränkas till det minsta möjliga. Fullt tillämpade blefvo dessa
teorier aldrig ens under de liberales regering; i praktiken använde statsmän som
lord Palmerston utan belänkande de principiellt förkastade medlen diplomatisk
påtryckning och krigiskt angrepp för att häfda Englands maktställning. Man
rättfärdigade detta inför sitt liberala samvete därmed, att en verklig fredspolitik först då
blef praktiskt möjlig, när äfven de mäktigaste andra folk utvecklat sig till en lika
förnuftig uppfattning, men att man i afvaktan på denna utveckling vore tvungen
att till nödvärn använda samma medel som de.

Af alldeles särskild betydelse blef det, att liberalerna från denna principiella
ståndpunkt betraktade äfven kolonialpoliliken. Den bland dem härskande meningen var
att kolonierna, så

ansågos mogna,
rätt till full
själfstyrelse och
infördes detta tillstånd
af löst beroende
af moderlandet,
som förut
omtalats. Besittningen
af Indien var i
de flesta
liberalernas ögon en
börda, som man till
följd af
tidigare generationers
misstag måst
taga på sina
skuldror, men som man
gjorde bäst i att
afkasta, så snart
det kunde ske
utan alltför stor
skada för det
engelska folkets
hushållning; från
många håll
invändes emellertid, att man
genom sitt hittills
utöfvade
herravälde öfver de
infödde påtagit sig

förpliktelser gentemot dessa och ej hade rätt att utrymma landet, innan man bragt
deras uppfostran så pass långt, att de sedan ej skulle begagna sin återvunna
själfstyrelse till^ att sönderslita hvarandra och förstöra de kulturinsatser, den engelska
styrelsen påtvungit dem. Fullt enigt var partiet i den meningen, att man på inga
villkor borde utvidga det britiska kolonialväldet, emedan sådant skulle leda till
dyrbara strider och till fara för sammanstötning med andra makter utan att medföra
några ekonomiska fördelar, som ej kunde vinnas af sig själfva genom frihandelns
genomförande.

Den ledande mannen bland de engelska liberalerna och på samma gång den
mest betydande representanten för hela denna politiska riktning var William Ewart
Gladstone (född 1809). Han hade i början varit strängt konservativ, därför att han
som en mycket from, högkyrkligt sinnad man ansåg religionen och kyrkan bäst
skyddade hos de konservative. Men småningom började hans starka individuella
frihels-behof att kämpa med hans konservativa åskådning, och han kom slutligen fram till
den öfvertygelsen, att statskyrkan genom sin tvångsställning mera förgiftade än befräm-

snart de uppnått
en viss utveckling
i befolkning och
välstånd, måste
blifva
själfständiga, och att det då
vore dåraktigt att
söka hindra dem
från affall från

moderlandet.
Förenta staternas
affall fick härvid
tjena som allmänt
gällande exempel.

Moderlandets
uppgift blef under
sådana
förhållanden endast att
uppfostra till
själfständighet för att
sedan på sin höjd
kvarhålla den
myndigblifne
i-nom ramen af en
rent ideell
kulturgemenskap. I
öfverensstämmelse
härmed fingo de
större
kolonierna, så snart de

William E. Gladstone.

Målning af Franz von Lenbach. Med tillstånd af
F. Bruckmanns konstförlagsakt.bolag, Munchen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free