Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. De europeiska staternas inre utveckling under de senaste årtiondena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12. De europeiska staternas inre utveckling under de senaste årtiondena.
De europeiska staternas inre utveckling har i olika grad påverkats af
världspolitikens gång. Huru nära Rysslands inre omhvälfning sammanhängt med dess
nederlag i Asien, är förut antydt. Bland de öfriga staterna har det britiska riket rönt
den starkaste inflytelsen af förändringarne i det internationella läget.
Den imperialistiska strömningens framträdande och det britiska rikets tillväxt i makt
och utsträckning sammanhänga på det närmaste med hvarandra som orsak och verkan.
De stora yttre framgångar, som åtföljt den af Chamberlain företrädda politiken, måste
därför också gifva ökad styrka åt imperialismen. Det nitiska understöd, som
kolonierna under boerkriget gif-
gifvanden ej kunde
påräknas från koloniernas sida,
utan att dessa i stället
erhöllo ekonomiska förmåner,
framför allt genom att deras
produkter gynnades på den
engelska marknaden. Nu
hade det engelska
parlamentet infört en spannmålstull,
så länge boerkriget
varade, för att täcka de oerhördt
stora kostnaderna för
detsamma. Denna tull ville
Chamberlain hafva kvar
äfven efter kriget för
främmande land men upphäfd
för spannmål från
kolonierna; detta skulle hafva varit
ett steg i den af kolonierna,
framför allt af Kanada,
önskade riktningen. En konferens af kolonialministrar (1902) uttalade sig för
Cham-berlains plan. Men han stötte i stället på så starkt motstånd hos sina kolleger,
i synnerhet hos skattkammarkanslern Ritchie, att han måste låta tanken falla och
medgifva afskaffandet af alla spannmålstullar.
Yttersta grunden till de svårigheter Chamberlain mötte låg däri, att massan af
engelska folket orubbligt fasthöll sin tro på frihandelsdogmen. I synnerhet voro de
engelska arbetarne, hvilkas röster gåfvo utslaget, afgjordt emot att låta sina lifsmedel
fördyras genom tullar på spannmål och kött blott för att bereda koloniernas
invånare fördelar. Chamberlain trodde sig dock till sist hafva funnit en utväg att skingra
arbetarnes betänkligheter; han ville använda hela behållningen af dessa tullar till en
arbetarförsäkring för att sålunda återgifva åt arbetarne, hvad de förlorat genom
fördyrandet af deras lifsmedel. Men icke heller denna tanke väckte någon större
anklang, emedan engelsmännen genom alla sina traditioner voro obenägna mot direkt
statsunderstöd och tron på frihandeln hade alltför fasta rötter bland befolkningens
lägre lager. Då Chamberlain icke ens inom ministären kunde drifva sin mening
igenom, afgick han i september 1903 från sin post för att som privatman kunna
odeladt egna sig åt agitationen för sina åsikter. Under påföljande år verkade han
också outtröttligt för sina idéer i tal och skrift, ända tills hans krafter voro uttömda.
Emellertid visade utgången af de följande valen, att han ej lyckats rubba massan
af det engelska folket i dess gamla uppfattning. Den engelska fackföreningskongressen
uttalade sig också afgjordt mot Chamberlains plan.
Med Chamberlains afgång hade kabinettet emellertid förlorat sin ledande själ. I
den inre politiken hade den konservativa ministären öfver hufvud taget ej vunnit några
stora segrar. Endast dess förslag att efter engelskt mönster äfven på Irland införa
vit moderlandet, framkallade
i England den uppfattningen,
att nu rätta tidpunkten var
inne att förverkliga planen
på en närmare ekonomisk
sammanslutning mellan
moderlandet och kolonierna.
Denna uppfattning fick ett
nytt stöd, då
handelskam-rarne i det britiska riket på
en kongress i London i juni
1900 uttalade sig för
införandet af ett permanent
riksråd af representanter för alla
kolonierna och för ökad
omvårdnad om
handelsförbindelserna inom riket.
Chamberlain visste, att
några verkliga politiska med-
Campbell-Bannerman.
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
