- Project Runeberg -  Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 /
38

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hem och barndomsår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

främst bredvid mamma, som då undervisade oss. Men när hon
icke hade tid, så fingo vi gå till någon av tjänarinnorna. Vi
hade tre sådana: en för barnen, en för köket och en för
ladugården. Och alla tre voro dugliga att vara lärarinnor. Det
var andra tider då än nu. På samma gång som t. ex. köksan
hörde på huru jag stavade och rättade mig, när jag stavade
galet, kunde hon sitta och väva eller sy eller stoppa strumpor,
så länge hon hade tid att sitta stilla. När hon måste stiga upp
och gå till andra göromål, fick jag gå med min tabell till någon
av de andra.

Efter tabellerna fick jag A-B-C-bok. På sista bladet var
tryckt en stor tupp. Det var en trosartikel då för alla små
barn, att tuppen värpte varjehanda nämnarn åt barn, som
läste snällt. Min äldre bror Hugo, som min mor också läste
med, hade en så livlig fantasi, att han t. o. m. en gång - om
icke flera – såg tuppen uppe på kakelugnen. För min del såg
jag den aldrig, men min tro på honom var orubblig.

En gång hade jag suttit i barnkammaren och läst för mamma
i min A-B-C-bok. När läsningen var slut, ställde mamma
boken halvöppen mot ett skåp, som stod invid bordet. Vi skulle
gå ut en stund, och under tiden skulle tuppen värpa i boken.
Emellertid tog mamma i hemlighet upp några russin ur sin
ficka och kastade dem bakom boken. Det misslyckades. Jag
märkte knepet, tog russinen och gav dem tillbaka med
förklaring, att tuppen skulle värpa. Mamma stoppade dem i sin ficka
och vi gingo ut. Men när vi kommit utom dörren, vände hon
sig om, höll dörren på glänt och viskade några ord till
barnjungfrun. När jag efter några minuter kom in i barnkammaren
igen, så hade tuppen verkligen värpt några russin bakom
boken. Dock minnes jag, att igenom mitt huvud flög en skymt
av tvivel och undran, om inte mamma hade fuskat, när hon
stod och talade med barnjungfrun i dörröppningen.

Det måste emellertid ha gått dåligt för mig att lära läsa.
Jag minnes, huru man satte framför min A-B-C-bok, när jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldminn/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free