- Project Runeberg -  Viktor Rydberg, hans levnad och diktning /
27

(1913) Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Släkt. Föräldrahem. Skol- och gymnasieår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bygder, liksom ett och annat drag från dess natur
och djurliv torde begagnats i hans sista prosadikt
»Vapensmeden».

För de svagheter och skuggsidor, som skolliv
och skolmetod företedde, hade Rydberg en öppen
blick; han gömde dem i sitt minne och gav en
gång av dem en dräpande skildring. Det skedde
i Wagnerkapitlet i »Bilder ur Faust», sådant detta
kapitel omarbetades i en senare handskrift, från
Rydbergs strängaste språkrensningstid (1872),
varför en del egendomliga ord här förekomma. Denna
skildring innehåller tvivelsutan rent personliga
minnen från Rydbergs skoltid:

Rydberg skriver:

»Nog minnas vi litet var från vår skolgång stunder,
då vi med saknad vände oss bort från träna, som
skuggade lekvallen, för att i ett kvavt skolrum deklinera
mensa eller konjugera doceo. Luften var så frisk,
himmelen så blå, vallens grönska så mjuk att tumla i. Även
om läxan var väl inlärd, ljöd dock tornklockan med
hemsk klang, när hon bröt det heliga samkvämet mellan
våren och ungdomen. Vi kunde i sådana ögonblick
nästan ha frågat och svarat med Faust:

        Och spörjer du, vi hjärtat slår
        så ångestfullt och utan hopp,
        vi kval, som du ej själv förstår,
        fördämmer dina pulsars lopp?
        Och från den värld oss skaparn gav,
        där livet ler i solens sken,
        har du stängt in dig i en grav
        bland stoft och kvalm och dödes ben.

Ja, det var dödes ben, köttlösa knotor från
benranglet av romerskt liv, som den bleke, i ett stelnat
språks regler och undantag bortkomne, under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/warburyd/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free